Jens Hjort bor i Veddige sedan tio år tillbaka men växte upp på Föreningsgatan i Varberg. Han beskriver sig som en kille som ”nätt och jämnt klarade gymnasiet”.
– Men så upptäckte jag att jag har talang för att teckna. Det kom över en sommar och jag gick från ej godkänd i betyg till MVG++. Det ena har gett det andra, säger han.
I unga år var han också en innebandytalang då han var med i laget som tog SM-guld 1998.
– Dessutom tog vi silver i juniorlaget det året. Jag tror att idrotten har präglat mig, för att kunna nå långt måste man vara ganska självkritisk. Man får aldrig bli för nöjd, säger Jens Hjort.
Jakten har också varit en del i Jens liv i många år.
– Pappa blev månskensbonde i unga år, och vi hade kvar gården i Älvsered när jag växte upp. Där var jakten ett naturligt inslag. Min bror skulle gärna jaga 370 dagar om året om han kunde. Själv vill jag inte kalla mig för jägare, jag vet att det skulle ta för mycket tid om jag väl började på.
Skapar jakttroféer
Jakt är på ett sätt ändå en stor del av Jens liv. När han inte arbetar på Eson Pac i Veddige ägnar han sig nämligen åt att skapa mäktiga jakttroféer. En jakttrofé är en del av ett fällt vilt (ofta huvudet) som jägaren tar till vara och sparar som minne från en lyckad jakt. Pannbenet sågas av till lämplig storlek, kokas och bleks för att sedan monteras.
– Det jag har blivit lite känd för är väl själva montaget runt om. Det är ett hantverk. Jag håller på med alla material, först och främst ben så klart, men även trä, plåt och glas. Jag har till och med arbetat i guld.
Arbetet kan vara pilligt och tålamodskrävande.
– Jag har gjort mig ett namn av att kunna laga skadade djur. Det svåraste jag har fått in var en bäver där jägaren hade skjutit ett avfångningsskott mot huvudet. En bäver är väl två tredjedelar av en räv i storlek, så det är pincett och förstoringsglas som gäller. Rekordet är 57 eller 58 bitar av en skalle, där den minsta var två gånger två millimeter.
Det finns många olika sätt att arbeta på. Jens går inte in för att vara snabbast.
– Om vi säger att det tar två timmar att göra en trofé, med en högtryckstvätt tar det hälften. Men jag vill ge viltet den tiden det förtjänar. Ofta ser jag på andra troféer att de är väldigt blanka, det är tecken på att de har kört med högtryckstvätt eller gått åt alldeles för hårt. Jag vill få fram strukturen. Sedan är det kanske inte så jättemånga som tänker på det om man inte nämner det, men jag tror att trägen vinner.
Hur ser en typisk kund ut?
– Det är den privata jägaren som 30-35 år och har lite mer modernt hem. Jag brukar vilja prata med respektive och få en bild över hemmet där trofén ska hänga. Om man ska göra något extra så kanske man ska matcha bakgrunden ihop med någon stol eller något så att allt smälter in.
Jens har fått allt mer att göra de senaste åren. Drömmen är att inom en femårsperiod starta ett större företag.
– Jag vill dra igång en konservatorverksamhet. Nu är jag kanske lite för gammal för att bli konservatorlärling men jag kan starta upp en verkstad. Det enda som saknas är en lokal. Jag letar med ljus och lykta efter något i närheten av Veddige. Drömmen är att hitta ett lantställe för att få med mig hela familjen, avslutar Jens Hjort.
Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten
