Idyllen Lassabacka som blev tusenfaldiga ilskans skådeplats

1950-talets Lassabacka beskrivs som förstadsidyllen. Det är svårt att förstå för alla de som passerar Varbergs argsinta epicentrum.

ANNONS
|

Lassabacka är som näthatets sociala medier. Här tillåts det att spy galla över medtrafikanter – ungefär som bakom skärmen i hemmens skyddade verkstäder.

Men Lassabacka var faktiskt en idyll. Trafiken var förstås förhållandevis stor då också eftersom Rikstvåan gick rakt igenom stan på den tiden. Sammanhållningen var stor och närheten till naturen var fabulös.

– Det fanns många möjligheter att ta med kaffekorg och sätta sig i nånstans, minns Lennart Johnsson, känd profil från lokalradion. Han föddes på Pors gränd, en gata som överlevt all exploatering av området.

Johnsson hade långköraren Tur på Hjul i Radio Halland och har pratat med var och varenda hallänning. I början av 1960-talet lämnade han Varberg och bor numera i Halmstad.

ANNONS

Fler Lassabackaprofiler

Här bodde och växte flera bekantingar upp. Ulla Sandklef blev Fröken Sverige 1953. Den titeln kandiderade aldrig Gösta Bergenheim till, men han blev kriminalinspektör och var kommunalråd (1999-2010). Maya Halling (svensk mästare i bordtennis) har också varit bosatt i Lassabacka.

1956 gjorde Varbergs Tidning ett nedslag i Lassabacka. Två år tidigare hade ”förstadssamhället” tillhört Träslöv men hade vid nyåret blivit en del av Varberg två år tidigare. Kring 1910-talet fanns här Varbergs första nöjespark belägen vid Bastebro. Så här skrev VT: ”... till danserna därute körde stadsbuden och expresserna i Varberg med sina tvåspända charabanger (en sorts öppen hästvagn) fyllda med danslystna varbergsbor”. Danserna upphörde vid första världskriget.

Karl Viktor Börjesson drev länge en diversehandel med kyldisk och frysbok. Butiken var till och med ombud för Tipstjänst (nuvarande Svenska Spel). Handelsman Börjesson uttalade sig i VT: ”Med Lugnet skulle jag tro att cirka 300 människor bor härute och numera är vi alla lojala stadsbor. Folk trivs bra men kanske de styrande i staden skulle kunna göra lite mer för trevnaden här ute. Vatten och avlopp är ju sålunda ett stort problem.”

Det fanns även önskemål om en telefonkiosk. Lekplatsen var farlig med en fyra meter djup märgelgrav som tjänstgjorde som branddamm. Bland dåtidens kända personligheter nämns Axel till OP:s, Erik Karlsson (Centrum Kemiska), Sjunne Persson (Norrby), Malmgrens och förre gårdssmeden på Lindhof, den jättestarke Albanus Lindehov.

ANNONS

”I min ungdoms vår bodde där vackra flickor” skriver signaturen på VT.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

ANNONS