Varbergs kommun ville köpa cirka 50 hektar jordbruksmark i Grimeton för att kunna byta till sig mark vid Jonstaka, där kommunen på sikt har planer på att det ska byggas bland annat bostäder.
Men den manövern satte Jordbruksverket stopp för med stöd av jordförvärvslagen. Myndigheten anser att lagen inte tillåter strategiska markköp som ska användas i byteshandel utan att det bara är tillåtet att köpa jordbruksmark som behövs för exploatering.
Varbergs kommun överklagade beslutet att stoppa markaffären till förvaltningsrätten i Jönköping och i en skrivelse dit hotade kommunen med att om man inte får genomföra bytesaffärer, kan det i framtiden bli tal om att använda sig av expropriationslagen för att på så sätt tvinga till sig mark som anses vara viktig för kommunens utveckling.
Jordbruksverket har nu svarat på kommunens hot och skriver till förvaltningsrätten att det är en åtgärd som faller under en annan lagstiftning och att hotet därför inte har någon som helst betydelse för bedömningen av ärendet. Jordbruksverket konstaterar att kommunen inte har framfört något som får myndigheten att ändra inställning i frågan.
Kommunjuristen Anders Eriksson ber i ett svarsyttrande till förvaltningsrätten om ursäkt för om han uttryckt sig slarvigt kring hur kommunen tänker sig bytesaffären.
– Jag tycker att Jordbruksverket missförstått mig. De skriver att jag gör gällande att en kommun kan expropriera för att komma åt mark i bytessyfte, men det har jag aldrig sagt, säger han.
Han hävdar att han i stället lyft fram att en kommun enligt jordförvärvslagen har rätt att köpa jordbruksmark som den vill bygga på och att bytesmark då kan vara bra som betalningsmedel.
– Jag säger inte att kommunen kommer att göra så; det återstår för kommunen att hantera. Om markägare och kommun inte kommer överens om en försäljning så är alternativen att antingen strunta i utbyggnaden - eller att se över möjligheten till expropriation, och den situationen vill ingen kommun hamna i. Man vill kunna ta markägaren i hand och vara överens.
