Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det blir röjigt när Hoggatah bjuder upp till födelsedagsdans. Bild: Pressbild/ Jeena Paradis

Hoggatah fick sitt namn efter Smurfarna

Varbergsbandet Hoggatah kliver åter in i rampljuset - med en spelning på Oscars Rockbar och nytt album.

I den analoga eran skulle deras alster sorteras under fliken ”grismetal” i skivbutiker. Genren som Varbergsorkestern uppfunnit har delvis sitt ursprung i ”Det Glömda Landet” som befolkas av smurfar. Det var när syskonduon Fredrik och Micke Börjesson såg ett avsnitt av de blåa små figurerna som bandnamnet uppkom för tio år sedan.

– I ett avsnitt dök häxan Hogata upp och frågan ställdes om att använda det som bandnamn. Sen tänkte vi att ”hog” (engelska för svin) var bra att spinna vidare på i loggan. I kombination med musiken så blev begreppet ”grismetal” med tiden ett faktum, säger bandkollegan och sångare Johan Bengtsson.

– Jag har inte fått något samtal från upphovsmännen till Smurfarna än i alla fall, säger gitarristen Oscar Canamell skämtsamt.

Legendarisk tårta

Det är ett kollektivt minne som sticker ut när tio år som band summeras. Under inspelningen av albumet Happyplace fick Hoggatah vara studiogrannar med Voodoo Gods, vid tidpunkten frontat av den amerikanska dödsmetal-legendaren George “Corpsegrinder” Fisher, i Sonic Train Studios i Varberg. Då introducerade Varbergsrockarna en svensk klassiker för Cannibal Corpse-sångaren George.

– Vi bjöd denne gentleman på en rosa prinsesstårta. Dessa är tydligen sällsynta på amerikanska death metal-scenen. George var mycket skeptisk, men han gillade detta så till den milda grad att han något år senare hörde av sig när han var i Varberg och ville ha en tårta till, berättar Fredrik Börjesson.

Nytt album på radarn

Dörren till studion gläntar. 2020 väntas ett nytt giv med titeln ”Is life treating you badly?”. Det innebär riffbaserad Heavy Metal i grunden, inslag av hardcore, rock och en uns av klassisk musik. Bristen på den röda tråden är det som gör Hoggatah till Hoggatah. Ingen i bandet lyssnar på samma musik och medlemmarna har olika preferenser. Låtarna laboreras fram genom jam-sessioner.

– Likheten sedan tidigare är att låtarna musikaliskt sätt inte följer någon röd tråd, istället ger vi oss på olika typer av metal. Hittills har vi låtarna som demos och när vi tagit fram ett par till är vi redo för studion. Vi siktar på att slutföra det under nästa år, säger Jeena Paradise på bas.

Sångaren Danne Hansen utlovar en stegring i tempot: – Den nya plattan kommer från tidigare utsläpp, upplevs som fylligare, större och fortare. Sedan Oscar kom med som andra-gitarrist, har vi försökt få gitarrerna lite mer åt varsitt håll, men fortfarande samspelta med resten av bandet, säger Danne Hansen.

Firar på hemmaplan

När Hoggatah senast stod på scen i hemstaden var det lapp på luckan. Den som förväntar sig en röjig spelning på Oscars Rockbar den 24 augusti köper inte grisen i säcken.

– Med anledning av tioårsjubileet kommer det bjudas på ett axplock från alla tidigare skivor och några smakprov från kommande skiva. Detta resulterar i en dubbelt så lång setlist, men samma röj rätt igenom. Vi blir äldre, men inte långsammare, slår bandets äldsta ynglingar Johan Bengtsson och Jeena Paradise fast i ett skratt.

Vilken film liknar mest en spelning med Hoggatah?

– Monty Python’s Life of Brian! Komiskt, oväntat, inget sammanhang men pricksäkert och oändligt med kärlek till vad vi gör, säger Micke Börjesson.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

Varbergsbandet som jubilerar på Oscars Rockbar den 24 augusti.

Bandmedlemmar: Danne Hansen - sång, Johan Bengtsson - sång, Micke Börjesson - trummor Jeena Paradise - bas, Fredrik Börjesson - gitarr, Oscar Canamell - gitarr