Historisk resa från Leicester till Tunnbindaregränd

Du upplever en tidsresa så fort du tittar in i den gröna drömmen. Trädgården på Tunnbindaregränd är en historisk miljö i sig. Men det är här Lena Sjöberg författat den historiska romanen om förfadern som var med om att bygga upp industrialismen.

ANNONS
|

Du får gå tio generationer i det sjöbergska släktträdet för att hitta huvudpersonen i Lenas bok. Det historiska dramat som handlar om en bortglömd pionjär som existerade i skuggan av den så välbekante potatiskungen Jonas Alströmer. Stephen Bennet kom till Alingsås från engelska Leicester. Hans resa dit var ingen anspråkslös weekendresa.

Lena Sjöberg har efter en lång periods funderingar sjösatt tanken att skriva om Bennet och hans historia. Slutresultatet: en nästan 500 sidor lång roman, Det engelska arvet, utgiven i egen regi utan något förlags inblandning.

Det handlar om Stephen Bennet, Lenas förfader. Engelsmannen kom till Sverige 1723. Mannen som föddes i Leicester kom hit för att starta upp manufakturen i Alingsås på Jonas Alströmers uppdrag.

ANNONS

– Det som väckte mitt intresse är min pappas släktforskning. Han har lagt ner väldigt mycket tid på det, bland annat ett stort släktträd.

Jonas Alströmer har fått mycket uppmärksamhet. Stephen Bennets livsgärning är betydligt mer bortglömd hos allmänheten.

– Alströmer står som staty på torget i Alingsås. Han var en korridorsnackare som fixade pengar, men min förfader skötte om manufakturen och alla arbetare och de konflikter som uppstod mellan den invandrande arbetskraften och Alingsåsarna som bodde där. Det finns en hel del paralleller med dagens samhälle.

I boken som Lena Sjöberg har skrivit får man följa Stephen Bennet och hans första hustru i England som dog.

– Han övergav henne, flyttade till Paris och träffade en ny kvinna från Irland.

För att få ett tidsperspektiv: I Paris var Eiffeltornet (1889) och Triumfbågen (1806) inte ens påtänkta. Stephen Bennet blev anställd av Jonas Alströmer. Uppdraget var kanske det besvärligaste man kunde tänka sig.

– Att smuggla in de första maskinerna, vävstolarna till Alingsås skulle ske från Amsterdam.

Potatismannen Alströmer hade redan försökt ge sig på uppdraget. Men det var förstås ett uppdrag kryddat med besvär.

– Det var dödstraff på detta. Det handlar ju om industrispionage. Man fick inte föra ut kunskap och material eller maskiner.

ANNONS

Det här kan man relatera till nu när asiatiska intressen är väldigt måna om att vara med och finansiera västvärldens tekniska lösningar.

Jonas Alströmer, var enligt Lena Sjöberg, efterlyst i Frankrike. Men de tog sig till Holland och anställde folk som ville genomföra den avancerade flytten.

De tog vägen till Alingsås via Göteborg.

– De blev ju förföljda i början. De blev beskjutna.

Vad som hände sen? Läs boken. Den kommer att finnas i bokhandeln.

Lenas pappas släktforskning väckte intresse. Paret Lena och Peter Gustavsson var i Bennet och hans hustrus födelseort Rearsby.

– Då började fantasin röra sig. Det blev den här boken, men jag har hållit på med

forskning, åkt runt och letat källor i Hälsingland och Luleå. Det är min släkthistoria under 1700-talet.

Stephen som övergav sina barn tog till sig dem igen efter tio år. Elisabeth, hans första dotter, gifte sig, kom till Luleå och startade det första färgeriet.

– Därifrån stammar min släkt.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

ANNONS