De som passerar Himleån i dag mellan bostadsområdet Göingegården och dagens Trönninge hade inte känt igen sig för 150 år sedan. Himleåns flöde under vägen gick på 1855 års karta i en cirka 600 meter nordligare bana.
– Det gjordes många förändringar i landskapet under 1800-talet, säger Pär Connelid.
Dagens nya digitala kartor säger inget om alla förändringar som skett. Du ser förändringarna först om du jämför kartorna. Storbönderna och kvarnägarna hade enorma möjligheter att påverka landskapet.
– Efter laga skiftet ville de ha så stora ytor som möjligt och det blev långa räta linjer. Det ser vi på den raka sträckningen genom Himledalen i dag.
Den skiftande vattennivån i Himleåns nivåer störde lantbruket och framför allt kvarnägarna. 1903 skrev tidningen Göteborgs Aftonblad. ”...genom reglering af sjöarna Stora och Lilla Neden samt Himbleån, hvilken reglering dessutom skulle vara till stor nytta för nämnda kvarnegare”.
Sammanträdet i Rolfstorp bestod av en kommitté med Hugo Gerlach, godsägaren Ragnar Bexell, Hofgården och lantbrukaren Julius Karlsson, Mutened.
Den 6 oktober 1908 noterade Dagens Nyheter: ”Vid Himle häradsrätt har överenskommelse träfats mellan Varbergs stad och strandägarna vid sjöarna Stora och Lilla Neden i Nässlinge socken, som genom Himleån lämna vatten till Varbergs vattenverk. Meningen är att genom sjöarnas sänkande och uppförande af dammbyggnader reglera vattentillgången i Himleån, som är särdeles ojämn.”
1912 blev järnvägstrafiken över Himleån och Viskan alltför tung beroende på att bland annat tyngre restaurangvagnar och lok kom till. Trelleborgs mekaniska verkstad stod för tillverkningen av bron.
Att ändra om i naturen kan ha stora betydelser för oförutsedda händelser. Människan har som bekant enorma problem med att styra vattnets väg. Det gäller för evigt.
I ett klipp från juni 1912 rapporterar tidningar om att det var avbrott i trafiken mellan Varberg-Ätrans järnväg. ”...till följd af reglering af detta vattendrag hade en uppdämning företagits och denna hindrade de inströmmande vattenmassornas aflopp.”
Jämtlandsposten (av alla tidningar) skrev att ”vid Grimmetorps och Rolfs torps stationer bildade Himleån i söndags en insjö på en half mil, och vattnet stod en fot öfver järnvägssträckan. Tåget kunde därför ej passera, utan passagerarna måste på dressiner föras till den motsatta sidan”.
Tänk på det alla som i dag klagar kring saknade ersättningsbussar. Förr löstes tillfälliga tågstopp med dressiner.
Himleån har tagit märkliga svängningar genom landskapet sedan 1800-talet. På den infällda kartbildens cirkel från 1855 ser vi hur ån leddes i en bana lite mer norrut än idag. Himleån letade på kartbilden från 1919 sig från Stora och Lilla Neden. Vi ser även den nuvarande placeringen av ”Qvarnagården”, som det en gång stavades. Bild: Micael Andersson
Himleån passerar Kvarnagården alldeles norr om industriområdet Stormhall i Varbergs industriområdes nordliga delar.
Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten
