Måste kommunen, enligt offentlighetsprincipen, lämna ut adresser till planerade hvb-hem för asylsökanden?
Nej. Inte enligt kammarrätten i alla fall. Ted Ekeroth, sverigedemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Lund, begärde ut uppgifter om tilltänkta flyktingboenden och blev nekad av kommunen med hänvisning till den våg av brandattentat som ägt rum under det gångna året.
Läs också: Kritik mot HVB-hem i Tofta
Ekeroth överklagade till kammarrätten som i januari gav kommunen rätt. Den avslog även ett liknande överklagande från Nerikes Allehanda gentemot Örebro kommun.
”Kammarrätten har i ett antal mycket korta domar givit kommuner rätt i sina sekretessbeslut. Priset för dessa beslut är en debatt om att kommuner mörkar sin hantering och att detta hemlighetsmakeri ökar misstroendet från kommunmedlemmarnas sida”, skriver Jonas da Silva, chef för strategisk utveckling på samhällsutvecklingskontoret, i ett mejl angående Varbergs kommuns förhållningssätt.
Trots detta väljer man att låta handläggningen av ärendena vara sekretessbelagd med hänvisning till brandattentaten. Efter att beslutet är fattat lyfts hemligstämpeln.
Alla kommuner är dock inte lika restriktiva. Göteborgs kommun har till exempel policyn att vara försiktiga när man pratar om placeringen av planerade boenden, bland annat för asylsökande barn, och hellre prata om vilka stadsdelar man tänker placera dem i än specifika adresser, däremot sekretessbelägger man inte adresserna. Vid direkt fråga eller när någon begär ut handlingar gör man en prövning från fall till fall.
– När det här kom med bränderna kände vi att vi behövde ha ett gemensamt förhållningssätt över stan eftersom vi fick mycket frågor kring det, säger Henrik Dahlberg, pressansvarig på Stadsledningskontoret i Göteborg.
– Då stämde vi av med stadsjuristen och hans bedömning var att det är svårt att få det att hålla juridiskt att sekretessbelägga ett boende.
– I Göteborg känner man till rättsfallen men frågan har inte tagits upp på nytt.
Henrik Lundahl vill inte gå med på att det rör sig om något hemlighetsmakeri kring placeringen av HVB-hem – men väl en försiktighet.
– Man måste ha en dialog med lokalsamhället och då lyfter man ju sekretessen i den vevan. Sedan behöver ju inte kommunen för den delen sätta ut hemmen på en karta, säger han.
– Det är på förekommen anledning man har varit återhållsam. Det har brunnit. Ibland har byggnaderna varit tomma men det har också funnit tillfällen där det varit folk på plats.
Det handlar om flyktingarnas och den kommunala egendomens säkerhet å ena sidan och den öppna medborgardialogen å den andra.
– I den stund man går ut med bygglov måste man meddela sig om vad kommunen har för avsikter och ha möten som det vi haft i till exempel Karl Gustav och även kommer ha på andra ställen.
På kort tid har det kommit många ensamkommande flyktingbarn. Det har givit kommunen lite tid till planering och samråd.
– I det läget kan man inte bete sig så som man egentligen vill göra och i god tid ha en samrådsprocedur och informationsrunda.
Många kommuner, däribland Varberg, har valt eller tvingats, hysa in barn även utanför kommunens gränser. För Varbergs del handlar det om ett hundratal barn.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det önskvärt att vi får hem dem. Det är förenat med en annan kostnad att ha dem utanför den egna kommunen.
Finns det ett snabbspår för kommunen när det gäller bygglovsärenden?
– Nej, vi är som vilken enskild individ som helst när vi söker bygglov och ska inte få någon gräddfil. Det är en självständig prövning från bygglovsnämnden som är en myndighet.
