Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

”Här är så förfärligt många som har dött”

För drygt hundra år sedan var det inget tal om covid-19. Då härjade en annan farsot. Häng med på en djupdykning efter spår av spanska sjukan i Hallands kulturhistoriska museums arkiv i Varberg.

Det är så mycket som gör en dyster till sinnes. Sjukligheten här i Göteborg är mördande stor och dödligheten också. Spanska sjukan kräver dagligen många offer. I söndags begrovs på en enda kyrkogård här i staden ej mindre än 63 lik.”

Ett gulnat brev med tidsenligt snirklig handstil, inlämnat till Hallands kulturhistoriska museums arkiv i Varberg, kastar oss tillbaka till den 3 oktober 1918. Jonas i Göteborg sitter hemma vid skrivbordet och präntar ner ovanstående rader för att posta hem till brodern Otto Holmdahl i Ottersjö, Dagsåstrakten. Han fortsätter:

”Henrik säger att det är riktigt ruskigt att komma till Sahlgrenska sjukhuset i dessa dagar och se de många hopplösa fallen och det är människor i deras bästa åldern som brytes ned.”

Men farsotens härjningar är förstås ingen nyhet för familjen hemma i Ottersjö. Vid det här laget är folk mer än väl medvetna om dödligheten både i stad och på landsbygd. Det allra första spåret av spanska sjukan i Hallands kulturhistoriska arkiv är dock en anspråkslös liten notis från Varbergsposten publicerad i maj 1918. På utrikessidorna rapporterar nyhetsbyrån Reuters:

”Mystisk sjukdom i Madrid. Konungen, premiärministern och flera andra ministrar ha insjuknat. De lida av en mystisk sjukdom som uppträder över hela Spanien och har angripit 30 procent av befolkningen. Sjukdomen anses icke vara farlig.”

”Anses icke farlig.” Att viruset skulle mutera och lokaltidningen bara några månader senare skulle ha dagliga uppdateringar om döda i trakten kunde nog få förutse.

I juli 1918 har sjukdomen fått fäste i Varberg och Varbergsposten vidareförmedlar ett par mer eller mindre trovärdiga tips från en engelsk tidskrift på egenbehandling vid den mystiska sjukdomen:

”(...) rekommenderas en tallrik het havrevälling med en matsked rom i på kvällen innan man somna. Te med liknande tillsats visar sig också ha gynnsam verkan, ehuru det ofta berövar patienten sömnen. Linfrövälling har även förordats, likaså komimillte. Som förebyggande medel anbefalles frisk luft, närande, men måttlig föda, flitigt tedrickande och även gott rödvin lär i Italien ha visat sig vara ett tjänligt medel att hålla sig i vigör.”

Trots dessa råd om såväl rödvin och romgröt som te och frisk luft fortsätter varbergare att både insjukna och dö. I augusti började en värre muterad variant spridas i världen. Tidningarnas notiser var vid den här tiden mindre anonyma är i dag och de döda namngavs. En typisk septemberdag 1918 såg en notis ut såhär:

”I lördags krävde spanska sjukan sitt tredje dödsfall här i staden, i det en 1-årig flicka, dotter till stataren Nils Larsson å Brunnsberg dog i lunginflammation såsom följdsjukdom av spanska sjukan. Flera av hr L:s familj äro angripna av spanska sjukan, lyckligtvis dock lindrigt. Fall av nervfeber lära ock förekomma inom staden. En 9-årig dotter till Johan Nicklasson i Gamla Köpstad har också dött i spanska sjukan.”

I ett brev signerat (en annan) Johan i Gamla Köpstad den 14 mars 1919 lämnar han dåliga nyheter till sin syster och svåger Clara och Oscar Varsell som är bosatta i Amerika. Han förklarar varför han inte har varit förmögen att hålla kontakt på ett tag då han har i flera veckor legat med spanska sjukan. Men vad värre är, ”vårt allt, vår kära mamma, har gått ifrån oss” i vad som förmodas är spanska sjukan. ”Här är så förfärligt många som har dött av den sjukdomen. Unga, starka människor mellan 20 och 30 år” fortsätter han.

I likhet med dagens situation med covid-19 höll verksamheter stängda för att minska smittspridningen. Det var upp till varje kommun att själva fatta beslut om åtgärdet och under 1918 höll Varbergs bibliotek stängt under fem veckor, skolor höll stängda tre veckor under höstterminen och även biograf och teater höll stängda under en period.

I juni 1919 kunde provinsialläkarna genom Varbergsposten sammanfatta läget med spanska sjukan i länet under det första året 1918. Man kunde då bekräfta att man haft 8779 sjukdomsfall i länet, och att dödssiffran varit 409 för första året:

”Sjukdomen har säkerligen varit en av de mest förödande, som på länge uppträtt. Efter några sporadiska fall i juli och augusti och första hälften av september inträffade en hastigt sig utbredande epidemi i slutet av september.”

De fortsätter med att rikta skarp kritik mot myndigheternas ”okloka tilltag” att hemförlova värnpliktiga vid Hallands regemente där flera sjukdomsfall var bekräftade:

”Nästan varje värnpliktig medförde smittan och blev en härd för sjukdomens vidare spridning. Särskilt ha bjudningar och danstillställningar visat sig ägnade att sprida smittan, men även skolorna ha i hög grad bidragit till sjukdomens utbredning”.

Det påståendet stärks av en notis från juli 1918 då Varbergsposten skriver följande:

”Halva Svea artilleri har varit offer för sjukan. Nya fall av spanska sjukan inträffa dagligen vid Stockholms-regementena. (...) Vid Hallands regemente har under de två sista dagarna inträffat ett 20-tal fall av spanska sjukan. Sammanlagt har omkring 30 man av den inneliggande styrkan drabbats av sjukdomen, som dock uppträder i lindrig form.”

Vad tidningarna rapporterar om ytterligare hundra år när det blickas tillbaka på covid-19 återstår att se.

Artikeln har tidigare varit publicerad i Varbergsposten.

Spanska sjukan var en influensapandemi som drabbade stora delar av världen.

Pandemin pågick i flera vågor. Den mer aggressiva under 1 juli 1918 till 30 juni 1919. Då avled ungefär 0,6 procent av Sveriges 5,8 miljoner invånare.

Totalt antal döda i Sverige på grund av spanska sjukan var 34 374.

Trots sitt namn uppstod inte influensan i Spanien. Spanien var, liksom de nordiska länderna, neutralt i första världskriget och det fanns inte samma starka behov av att hålla dåliga nyheter borta från massmedia. Därför var Spanien första landet att rapportera om sjukdomen, trots att den redan fanns på andra håll.

De flesta som dog i ”spanskan” var unga vuxna med god grundhälsa.

Wikipedia

Fler nyheter om Varberg hittar du här

Superlokalt - här får du senaste nytt från ditt område

De senaste lokala bostadsköpen hittar du här