Radiomasterna passerar vi på vägen med någon kilometers avstånd på den gamla banvallen. Lärkorna står fortfarande för solosång på vägen när vi passerar Källäng. Närmare Rolfstorps stationssamhälle växer gräset sig högre och en viss fästingfobi infinner sig.
Som ni förstår möter skogsbygden i öster med pedalkraft. Landskapet är platt och fortfarande cirka tio meter över havsytan. Men det ska ändra sig snart. Uppför backen vid Torstorp reser sig landskapen snabbt och brant. På bara några hundra meter befinner vi oss cirka 60 meter över havet.
Skiftar om
Naturen skiftar om. Åkerlandskapet byts mot böljande kullar och skog. Skog i massor. Åkulla bokskog börjar och upplevelsen av skogens mystik tar över allt.
Bara några en kort bit bort finns de belägna, de mytomspunna Bexells Stenar. Men vi letar efter Grimås. Det är en vackert belägen platå med överblick över hela härliga Himledalen. Men det är svåråtkomligt nu. Här finns plötsligt en villa. Någon har köpt sig ensamrätt till de vidsträckta vyerna.
Med smalben märkta av hallonris och lömska stenrösen vänder vi vidare. Grimsjön är räddningen.
Naturen skapade en perfekt strandlinje på östra delen av skön. Här kan du sitta på klippan och vaska av insekter och kryp och njuta.
Det går alldeles utmärkt att grilla här också. Men det har socknens folk redan upptäckt för hundra år sedan.
Texten har tidigare publicerats i Varbergsposten
Grimås, 98 m ö h
57*7' 12" N, 12*27'23 E
Grimsjön, 56 m ö h
57*6'49", 12* 28'26"E
