Sportfiskarna i Varberg har slagit an med Niklas Wengström från Sportfiske- och fiskevårdsförbundet i ett försök att återetablera den rödlistade flodpärlmusslan i Himleån. För några år sedan placerade man ut musslor från Högvadsån. Efter vårens uppföljning visade det sig att projektet inte varit framgångsrikt alls.
– Det är lite av en gåta varför det inte funkar. Det finns massor av värdfiskar, och vi har lagt musslorna på en plats där möjligheterna borde vara goda, säger Niklas Wengström.
Fått tillstånd av länsstyrelsen
För runt två år sedan gjordes fynd av flodpärlmussla i Himleån som vittnade om att musslan skulle kunna etableras där. Efter att musslorna från Högvadsån planterats ut har sportfiskarna fiskat upp både lax och öring för att se om yngel satt sig på fiskarna.
– Vi har nästan inte hittat en enda infekterad fisk. Vilket är väldigt konstigt med tanke på att musslorna är placerade på en väldigt smal del av ån, säger Niklas Wengtröm.
Flodpärlmusslan har en ovanlig livscykel. Honan släpper ut sina yngel som driver nedströms, med en förhoppning att de ska hitta en lax eller öring att sätta fast sig på. Där sitter den tills den är stor nog att fortsätta växa på botten.
Niklas har drivit liknande projekt på andra platser som varit framgångsrika. Nu har han fått tillstånd av länsstyrelsen att fiska musslan för att gå till botten med varför det inte funkat i Himleån.
– Det räcker egentligen med att en mussla blir gravid då den släpper ut runt 200 miljoner yngel. Det kan vara så att musslorna inte parar sig, eller att de är gamla och inte lika fertila.
Ska hjälpa musslan på traven
Tanken är att de ska fiska upp och försiktigt öppna musslorna för att se om de är gravida. Hittar de gravida musslor ska dessa senare placeras ut tillsammans med lax och öring för att hjälpa processen på traven.
Flodpärlmusslan renar vattendragen och kan filtrera upp till 50 liter vatten om dagen, de bajsar även ut mat till mindre fiskar och djur. Niklas har under åren inventerat bestånden i länet, och kan konstatera att det inte ser ljust ut.
– Det är långsamma djur och det är inte så mycket tvära kast i utvecklingen. Bebisarna är känsliga för nästan alla problem vi har i våra vattendrag, så det krävs mycket för att bestånden ska bli starka.
