När planprogrammet för Södra Trönninge hade varit på samråd 2013 fanns röster för både en trafikled och en gata. Hur skulle tjänstemännen gå vidare? Svaret har dröjt till nu.
Jan Malmgren som är chef för kommunstyrelsens förvaltning har stämt av läget med de politiska partierna under våren. Hans avstämning visar att det finns en majoritet för gatualternativet.
Nu har han, med kommunalrådens välsignelse, skrivit ett planeringsdirektiv till de tjänstemän som arbetar med planprogrammet. I det står att Österledens förlängning ska ha varierade hastigheter och att området runt omkring ska ha stadsmässig bebyggelse.
Den som ställer mängder av frågor till rätt politiker och tjänstemän får fram informationen om hur förlängningen blev en gata, men den som inte vet exakt vilken nämnd eller tjänsteman som ansvarar för vad får svårare att förstå sig på ärendet. Med ett politiskt beslut i kommunstyrelsen hade beslutsgången varit kristallklar.
Varför blir det inget beslut i saken i kommunstyrelsen så ärendet blir tydligt att förstå?
–Det kommer att bli ett beslut sedan, när planprogrammet ska upp till beslut. Tjänstemännen måste veta vad de ska jobba fram för förslag, svarar kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil (M) och tillägger att tjänstemännen haft flera samtal med de enskilda partierna i ärendet.
Men som medborgare blir det ju omöjligt att förstå vilken politiker man ska hissa eller dissa beroende på vad man själv tycker. Är inte det ett problem?
–Vi har inte godkänt planprogrammet än. Det kommer en produkt senare som vi ska godkänna. Nu vill bara tjänstemännen få en indikation om var politikerna står. Om det är så att allmänheten skulle önska tydligare diskussioner om detta kan vi ta ett inriktningsbeslut. Det är inga problem.
Ann-Charlotte Stenkil, som ärvt ansvaret för ärendet från det tidigare kommunalrådet Jörgen Warborn (M), är obekväm med hur hela planeringen gått till.
–Det som skaver är att vi byggt skolan och idrottscentret utan att veta hur vi ska bygga bostäderna. Det har inte gått i takt. Jag trodde aldrig att vi skulle få igenom detaljplanen för skolan och idrottscentret. Jag är av den uppfattningen att man måste ha helheten klar för sig innan man möblerar ett av rummen.
–Jag har varit jättefrustrerad över detta. Vi måste ta det i rätt ordning. Det är jätteviktigt att man tar planprogrammen först.
–Jag har varit väldigt tydlig sedan jag blev kommunstyrelsens ordförande att vi måste gå i takt. Vi måste ha en bättre ordning och jag tycker att vi börjar få det.
Peter Mossbrandt som är vd för Derome Hus som ska bygga Södra Trönninge säger sig dock inte vara bekymrad av att skolan kom på plats först. Han tycker att det beslutet var väl underbyggt. Däremot är han missnöjd med det han anser är ett för stort inflytande från hamn- och gatuförvaltningen i planeringen, när det kommer till frågan om Österledens förlängning.
–I Trönninge har politikerna varit mer proaktiva än vanligt. De såg att de behövde skolan. Utifrån ett skolperspektiv har de varit kreativa. Men nu får de kritik för att de varit det. Är det rätt?
Men med tydliga politiska beslut hade utrymmet för tjafs mellan förvaltningarna minskat. Då hade det inte funnits någon öppning för diskussion och planprogrammet hade kanske varit klart vid det här laget?
–Kommunen är kreativ och vill ha mod att göra lite nytt. Hade du gått ut med det perspektivet i rapporteringen hade du kanske fått andra svar. Nu får du inga svar för alla vill backa och ingen vill göra fel. Jag tycker ibland att man borde lyfta de goda exemplen istället för att bara leta felen.
Peter Mossbrandt hade önskat ett större inflytande över planeringen men säger att han accepterar den. Vad gäller Österledens förlängning anser han att den måste utformas som en gata och att kommunen borde planera för en verklig och ny ringled längre österut.
–Vi får mycket kritik när vi bygger bostäder i dag. Det finns inte så mycket utrymme då för politikerna att gå fram. Är de för snabba får de kritik från media, gör de arbetet långsamt får de kritik för det. Kommunen försöker vara kreativ – och så får de kritik för det –är det rättvist?
Läs också: Så ska barnens väg till skolan bli säker
