Varberg, eller närmare bestämt Kurorten, har blivit skådeplatsen för nationell hälsopolitik – ett "Almedalen för hälsa" om man så vill. Eventet kallas Livsplats Sverige och i går var första dagen av två.
– Det här är en strålande idé. Med öppna debatter och möten kan vi forskare nå fram till de som ska utforma en policy runt hälsa, sa Johan Mackenback, professor i Holland, en av världens mest respekterade epidemiologer och expert på folkhälsa.
Vår utbildning, inkomst, bakgrund, bostad och kön spelar stor roll för hur vi mår och hur länge vi lever.
Sverige är inte alls bäst i klassen, visar Mackenbachs forskning. Länder som Spanien och Italien har de senaste 20 åren varit bättre på att minska skillnaderna i hälsa och människors livslängd mellan olika sociala grupper.
Där har man satt som mål att minska skillnaderna mellan hur länge människor lever beroende på exempelvis utbildningsnivå, med 25 procent – och i vissa länder lyckats. Något sådant mål har Sverige inte satt – och inte heller nått upp till.
– Sweden is slipping whereas other countries are progressing. Sverige halkar efter medan andra länder drar ifrån, säger Johan Mackenbach och nämner åter Spanien, Italien och så England som goda exempel.
Tillgång till hälso- och sjukvård har stor betydelse för att minska skillnaderna i människors hälsa – och inte heller där ligger Sverige bäst till.
Under sin föreläsning visade Mackenbach siffror på specifikt mäns livslängd. I Finland dör män med låg utbildning tidigare av alkoholrelaterade sjukdomar. I Sverige är främst rökning boven.
– Jag tycker att ni ska ta reda på varför skillnaderna inte minskar mer i Sverige – och utforma en politik utifrån det.
Vad är då mest avgörande för ett långt och hälsosamt liv?
– För den enskilda människan är det utbildning, absolut. På nationell nivå skulle jag säga att rökning avgör mest.
