Engagemanget fyller dagarna för Jebran

Han engagerar sig i Varbergs schackklubb, SSU, Läjets IF, språkkafé, kören i Himle och flera andra lokala mötesplatser. För Jebran Shamal är ett fullspäckat schema livsviktigt.

ANNONS
|

– När jag kom hit började jag göra mycket grejer själv. Sedan såg jag att många av mina kompisar inte hade lika roligt. De bara låg hemma och sov och oroade sig för beslutet från Migrationsverket. Det var en dålig situation och jag ville göra något för dem så de kommer ut och tänker positivt, säger Jebran Shamal.

För knappt ett och ett halvt år sedan kom han till Varberg efter att ha lämnat sin hemstad Kabul i Afghanistan. Precis som många av sina kompisar vet han inte ännu om han får stanna i Sverige. Det är jobbigt att gå runt och vänta, berättar han - oavsett hur många aktiviteter han tar sig an. Men nog kan man säga att han gör sitt bästa för att distrahera sig. Många föreningar har svårt att locka nya medlemmar från den yngre generationen. Det är svårt att föreställa sig när Jebran Shamal räknar upp vad som fyller hans veckoschema.

ANNONS

– På måndag och onsdag är det fotboll med Träslövsläge IF, på tisdagar är det schackklubben, på onsdag är det Himlekören, på torsdagar är det möte med SSU. Sedan går jag på språkkafé och så läser jag matte med Arne två dagar i veckan och svenska med Ulrika en dag i veckan, säger Jebran Shamal.

Utöver de många egna aktiviteterna så startade han ett fotbollslag på asylboendet i Himle. Han var också med och anordnade avskedsfesten när boendet skulle stänga. När nu boendet har stängt har de i stället ett fotbollslag i Röda Korsets regi. Och så var han volontär på Hallifornia. Och så vidare. Det verkar inte finnas något stopp på tjugoåringen.

– Ibland blir jag trött, men då har jag många kompisar som uppmuntrar mig. Då blir jag stolt och vill bara fortsätta och göra mer saker, säger han.

Jebran Shamal ser föreningslivet som ett sätt att komma närmare målet han satt upp för sig själv här i Sverige.

– Jag vill arbeta med integration här. Att vi integreras är det viktigaste här i Varberg. Vi bor tillsammans så vi måste känna att vi är en stor familj. Det är det som krävs för att det ska vara fred, säger han.

ANNONS

Han har många idéer på hur etablerade och nya svenskar kan mötas. Viljan att bygga broar mellan människor kom med modersmjölken. I Afghanistan var han volontärarbetare på FN, där hans mamma arbetade med hjälp till kvinnor och barn.

– Hon har lärt mig hur jag kan hjälpa människor, säger Jebran Shamal.

Lite om: Jebran Shamal

  • Ålder: 20 år.
  • Gör: Studerar svenska och matematik på egen hand. Till hösten ska han läsa gymnasielinjen på folkhögskola.
  • Familj: Har en bror i Kungsbacka, resten av familjen bor kvar i Kabul. Har hittat svenska föräldrar och morföräldrar här som han ser som sin extrafamilj.
  • Uppvuxen: I Kabul i Afghanistan.
  • Om nya hemstaden: "Jag har börjat känna att Varberg och Sverige är mitt hem nu."
  • Om engagemang: "Vi måste känna gemenskap. Om många är tillsammans så börjar man tro på varandras förmågor."
ANNONS