En natt som tidningsbud

Klockan sex på morgonen ska tidningen ligga i brevlådan. Men den kommer inte dit av sig självt. Vi hakade på tidningsbudet Christoffer Söderberg en natt på Trädlyckan.

ANNONS

Kardanvägen 02:45. Ett gäng nattarbetare har samlats i VTD:s (Västsvensk tidningsdistribution) kontor i industriområdet för att hämta dagens tidningar som körts ner från tryckeriet i Göteborg. En av dem är Christoffer Söderberg.

– Hallands Nyheter är försenat från tryckeriet, så vi får sticka ut med en gång och dela ut VP så länge och sedan cykla tillbaka hit och hämta HN, instruerar han.

Koll på adresserna

Upp på elcykelns sadel med släpkärran fylld av Varbergsposten. 667 stycken för att vara exakt. Första stoppet blir Trädlyckan. Efter femton år som tidningsbud har han koll på sina adresser. Han vet vilka som har tackat nej till gratistidningar, vilka som till exempel har reumatism och ska få all post i brevinkastet, vilka som går upp till jobbet tidigt och vilka som rastar hunden vilken tid. Men så jobbar han också i sitt distrikt sex nätter i veckan.

ANNONS

– Jag tror att det kanske krävs en speciell personlighet för jobbet. Jag har inte så stort socialt behov, jag sitter mest vid datorn när jag kommer hem, säger han.

”Sämst när det regnar”

Trots att Christoffer Söderberg jobbar sex av veckans sju nätter i veckan blir det en ungefärlig femtioprocentig tjänst. För det får han ut runt 12-13 000 i månaden. Det bästa med jobbet tycker han är att vara ensam, cykla runt med metalmusik i hörlurarna och jobba i sin egen takt.

– Det sämsta är när det är kallt, regnar och blåser, säger han.

”Då kan det hända att vi får jobba över”

Ibland händer det att tidningsbuden möter människor med klagomål om tidningen till exempel blivit för sent utdelad. Men för Christoffer Söderberg händer det inte särskilt ofta, förutsatt att det inte är snöstorm eller liknande.

– Jag brukar vara klar i god tid. Men när det är försenat är det oftast sent från tryckeriet, det är ingenting som vi kan göra något åt. Då kan det hända att vi får jobba över, säger han.

En natt åker det omkring 34 tidningsbud runt i Varberg – 14 med bil och runt 20 på cykel. En person har ansvar för ett distrikt. Enligt Christoffer Söderberg är det sällan som tidningsbuden är med om hotfulla situationer – mest möter de hemtjänstpersonal och andra tidningsbud.

ANNONS

– Men det var en gång för fem år sedan som cykeln blev stulen när jag var i en trappuppgång. Den dumpades vid Nyhemsgatan med tidningar och allt i, säger han.

En annan gång var det några berusade ungdomar som kom fram och frågade om de kunde få en tidning. En situation som en utomstående man uppfattade som hotfull.

– Han trodde att de skulle ge sig på mig och började jaga dem. Han trodde ju att han räddade mig, det är nog det konstigaste jag varit med om.

Just denna onsdagsnatt är vädergudarna på tidningsbudens sida. Vindstilla, helt okej temperaturer och en vacker fullmåne som lyser upp Varberg.

– Det var värre i går, när det blåste så. Då stod cykeln och skakade.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten.

ANNONS