Dotterns dröm om Munkagård gick i kras – föräldrar kritiska till Väröbackaskolan

Föräldrar hävdar på nytt att det finns brister i Väröbackaskolan sätt att hantera elever med NPF-diagnoser. – De har sabbat hela min dotters framtid i princip, säger Lars Pik.

ANNONS
|

HN har tidigare berättat om föräldrarnas kamp för att dottern ska få rätt stöd i skolan. I maj 2018 berättade paret Andersson/Pik för tidningen att dottern Johanna, som har neuropsykologiska funktionsnedsättningar, inte satt sin fot på Väröbackaskolan på flera månader på grund av svår ångest och stressymtom.

Men under hösten 2019 såg det mycket ljusare ut. En nyanställd rektor hade styrt upp ett fungerade arbetssätt för Johanna och hon började sakta men säkert återvända till skolans värld. Familjen jublade och var oerhört tacksamma för hjälpen. Rektorn försvann dock hastigt från skolan och farhågor om uteblivet stöd började på nytt gro hos Veronica Andersson och Lars Pik.

ANNONS

– Hennes stora dröm har gått i kras eftersom skolan inte följer upp ämnena och behandlar henne som en vanlig elev trots att hon tillhör flexenheten. Det har blivit så fel, säger Veronica Andersson.

Hade som mål att börja på Munkagård

Johanna har länge haft en önskan att gå på Munkagårdsgymnasiets spår 2, med inriktning djur, som är utformat för elever med NPF-diagnoser. Utbildningen är praktisk och klasserna är små.

– I år hade vi 2,5 sökande till varje plats och det är inte bara från Halland utan även från Skåne, Västra Götaland och Småland, säger Maria Johnsson-Thorén, som är rektor på Munkagård.

Hon berättar hur urvalet av sökande går till:

– Vi vill att eleven besöker oss och visar ett intresse och om det finns fler sökande än vad vi har platser avgör flest godkända betyg.

Ingen återkoppling och kunskapsbrister

Enligt Veronica Andersson har dottern besökt Munkagård vid två tillfällen och besvikelsen var oerhört stor när de fick veta att Johanna inte blev antagen. Föräldrarna hävdar att Väröbackaskolans personal saknar den kompetens som krävs för att tillgodose elever med NPF-diagnoser. De ställer sig också frågande till varför skolan inte har återkopplat när de såg varningssignalerna under det gångna läsåret. Mamman menar att dottern kunde blivit godkänd i fler ämnen med rätt stöd.

ANNONS

– I ett ämne skriver läraren att hennes kunskapsnivå ligger på årskurs 6. Det är alarmerande. Vi behöver snabb återkoppling för att stötta Johanna och vi får inga svar, de svarar inte ens på mejl.

HN har varit i kontakt med Ylva Erixon, Väröbackaskolans rektor, som inte vill svara på kritiken i nuläget. Även Ing-Marie Rundwall, kommunens t f chef för förskole- och grundskoleförvaltningen, vill inte uttala sig i ärendet.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vanliga diagnoser är adhd, add, Aspergers syndrom, språkstörning och Tourettes syndrom. Det är vanligt att en person har flera diagnoser.

Personer med NPF har ofta svårt med reglering av uppmärksamheten, samspelet med andra människor, att uttrycka sig i tal och skrift samt att hålla kvar information i minnet.

Personer med NPF kan vara bra problemlösare, ha lätt att tänka utanför ramarna, hyperfokusera och se detaljer som andra har svårt att se.

NPF ger sig ofta till känna under barndomen och ett tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid. Många barn med NPF är påtagligt överaktiva och hamnar lätt i konflikter med andra barn. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upptäcks ofta i skolåldern, då inlärningssvårigheter ger sig till känna. Det kan vara läs- och skrivproblem eller koncentrationssvårigheter.

Källa: Riksförbundet Attention

ANNONS