”Det är uppåt väggarna för dyrt”

Jan Strid är universitetslektor vid Göteborgs universitet och har forskat om opinionsbildning inom kyrkovalet. Han tycker att nomineringsgrupperna är slätstrukna och att det är svårt att reda ut vad de står för.

ANNONS
|

– När man tittar i nomineringsgruppernas valmanifest så är det inte särskilt särskiljande frågor, ”en mänskligare kyrka”. Ja, vem är emot det? En och annan djurvän möjligen...

– Det blir mycket floskler. Det finns inte några brännande frågor, framför allt inte på församlingsnivå. Och det är ju på församlingsnivå som människorna är direkt påverkade och intresserade av kyrkan.

Jan Strid anser att kyrkovalet har blivit ett val mellan politik och religion.

– Alla medier är egentligen intresserade av en sak och det är vilka som blir störst av Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Det är lite märkligt egentligen, alla kyrkliga frågor försvinner därmed.

ANNONS

Om en nazistisk nomineringsgrupp skulle ta makten, hur mycket kan de förändra?

– De kan inte göra särskilt mycket på församlingsnivå ändå eftersom det är stiftet som har ekonomin. Man kan så klart öka eller minska junior eller barnverksamheten i församlingen, men det är ju inte riktigt det som de skulle vara intresserade av.

Kyrkovalet handlar mestadels om politisk mobilisering, säger Jan Strid.

– Sverigedemokraterna är väl egentligen bara intresserade av att visa att de finns med i alla delar av samhället. Centern satsar också på kyrkovalet på fler ställen och det är troligtvis för att visa att de har blivit starka och är det även i kyrkan. Det ger en positiv bild av partiet och är imageskapande.

Så kyrkovalet är viktigare för de som vill ha makten än för väljarna?

– Ja för det påverkar inte kyrkobesökarna särskilt mycket. Ekonomin styrs i stiften och så tar man stora beslut i kyrkomötet. Men inte heller där tar man några kontroversiella beslut. Allvarligare diskussioner försöker man lösa på ett sätt så att det inte ska bli valfrågor. Vi har ju frågan om prästers rätt att vägra viga homosexuella till exempel. Det är en samhällsfråga men det är ingen riktigt som vill profilera sig starkt i den. Man vet ju inte riktigt vad kyrkofolket tycker. Den frågan kan bli allvarlig och splittra i olika församlingar, det har vi sett tidigare.

ANNONS

Många kyrkopolitiker hävdar ju att det är så viktigt att rösta i kyrkovalet. Ljuger de?

– Nja. Men man kanske skulle fråga dem om varför det är så viktigt då? Vad menar de med sina luddiga formuleringar i valmanifesten? Vi (på universitetet, red. anm.) har vid tidigare val frågat folk varför de röstat och det vanligaste svaret var ”för att mota Sverigedemokraterna”. Men det var väldigt få frågor som rörde kyrkan. De flesta lämnade ingen motivering alls, de röstade som de alltid hade gjort.

Vissa församlingar i Varberg har bara en församlingslista. Är det verkligen demokratiskt?

– Det är inget ovanligt att det är så. Men demokratiskt är det ju i alla fall, alla som är medlemmar har en möjlighet att rösta. Däremot är frågan om det är representativt demokratiskt och det är det ju inte. Det är fler äldre som röstar, fler kvinnor, det är annorlunda i städer jämfört med på landet och på vissa ställen finns det bara ett parti att rösta på. Men den allvarligaste delen är att det här valet är uppåt väggarna för dyrt.

Du har varit kritisk mot det?

– Kyrkan har inte råd, det kostar över hundra miljoner kronor för att 12,8 procent ska gå och rösta. Det är inte rimligt. Därför diskuterar man att hitta nya sätt att rösta på, exempelvis två söndagar i rad i anslutning till högmässan. Men då kan du tänka dig att det är några som är emot det, och det är de som röstar av politiska skäl.

ANNONS

Kommer du själv rösta?

– Nej, jag är inte medlem. Bland annat av det skälet att det är för mycket av partipolitik. Jag var medlem när jag började forska om kyrkovalet, men efter ett tag blir man mer misstänksam. I och med att jag inte är medlem så kan jag också vara objektiv.

Vad har överraskat dig mest under tiden som du har forskat?

– Att det är så lite skillnad mellan de olika grupperingarna. Folk har inte något tydligt att välja emellan. När vi har frågat de som röstarom det är några kyrkliga frågor som engagerar dem så svarar de oftast ”nej, det är väl det inte”. Man röstar av andra skäl.

Texten har tidigare varit publicerad i Varbergsposten

Kyrkovalet hålls 17 september och det går att förtidsrösta mellan 4-17 september.

Medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får rösta. Antalet röstberättigade är cirka 5,2 miljoner.

I kyrkovalet går det att rösta till tre nivåer: Lokalt val - kyrkofullmäktige, regionalt val - stiftsfullmäktige och nationellt val - kyrkomötet.

ANNONS