De har sett förändringen på Platsarna

Förvandlingens vindar har vint över Platsarna. Många original har flyttat men Mats Svensson finns kvar. Tillsammans med fru Carina Svensson bor de på Slottsgatan.

ANNONS
|

Det fanns en tid då det riktiga Varberg fanns på just Platsarna. Det här var platsen där ett av stadens ursprungliga centrum låg. Det var under några decennier av 1600-talet.

De största förändringarna inträffade de senaste 20 åren. Den gamla arbetarstadsdelen fick en statushöjning med tanke på att nya hus byggdes och gamla fastigheter fräschades upp.

Carina och Mats Svensson har varit med om resan. Carina flyttade till Platsarna från Lassabacka som nygift 1965.

Mats växte upp på Villagatan mellan järnvägen och Varmbadhuset. Han hade en hel stadsdel som lekplats.

Samla groddjur

För det finns nog knappast någon mer äventyrlig stadsdel med vallgrav, hav och en fästning som grannar.

ANNONS

Att leta vattensalamandrar i stenbrottet var ett tidsfördriv. Att klättra på stenar och titta ner i den svarta vallgraven var en del av skolningen.

– Du ramlade ju ner där. Det kommer du väl ihåg, säger Carina.

– Det var ju lekplatserna. Man kunde ta sig in i gångarna i fästningen. Vi samlade salamandrar som vi la i små burkar.

Livet i kvarteren var annorlunda då. Det fanns tre livsmedelsbutiker inom bara några kvarters avstånd.

Mats bodde först på Slottsgatan 15. Det var hans farmor och farfars (Hjalmar och Olga) hus. Mats faster tog över och sedan köpte Mats fastigheten.

– Innan dess fanns det hus på tomten som var lite mindre. Där bodde min farmors far Petter. Han kallades Lundqvista-Petter.

På Platsgatan fanns Anna Mathilda Johansson, född 1865 som blev 109 år, tre månader och två dagar och var då äldst i Skandinavien.

Platsarna beboddes mycket av stenhuggare och fiskare.

Hur har du upplevt förändringen?

– Det är mycket trafik nu. Det har de gjort dumt, det borde vara enkelriktat. Här är ju så trångt. Det har väl att göra med att de krånglar så mycket med Västra Vallgatan.

ANNONS

Vad kunde man göra på Platsarna?

– Det var mycket med påskelden. Vi samlade granar och det var mest mot dom där på Rosenfred. Man fick gå ner till hamnen och få korgar som de hade haft koks (en form av stenkol) i. Det fanns ett litet gammalt hus, det fanns en stenkross och det gick spår ner i brottet. Det satt fortfarande några gubbar kring 1948-49 och gjorde gatsten. Det var väl det sista av stenhuggeriet.

Gransamlarna som bodde på Platsarna fick också chansen att ta över kyrkans granar.

– Det var två stora, som de hade inne i kyrkan. Men de fick vi slita och dra ner hit.

Halla-Tora, Silla-Janne, Stolle-Per och Robin Gustafsson (legendarisk sportjournalist) är några profiler som bott och växt upp här.

– Många var egna och ville väl vara för sig själv? frågar sig Carina.

– Att vara Platsabo var förr lite fint. Det var ju inget rikemansområde och så, men det var med en viss stolthet, säger Mats.

Vad säger du om förvandlingen?

– Det är klart att det blivit bra, men det vore bättre om det var som innan. Förr visste man ju vem som bodde här.

ANNONS

– Det bästa med Platsarna är närheten till allt, säger Carina, van vinterbadare.

Texten har tidigare varit publicerad i Varbergsposten

PLATSARNA

Uppfördes: 1600-talet. Invånare: 280 (134 män/146 kvinnor).

Befolkningsstruktur, 01-18 år: 9,6 %. 19-24 år: 7,9 %. 25-40 år: 14,3 &. 41-65 år: 31,1 %. 66 år-: 37,1 %.

ANNONS