Dansfixarna är tillbaka i Rotundan i sommar

Systrarna Viveka och Ulrika Adamsson har alltid haft intresset för dans ihop. – Man har genuint roligt tillsammans. Det är ett bra sätt för dem som är blyga att nå ut till andra, säger de.

ANNONS
|

Dans i Rotundan är tillbaka igen efter uppehållet under pandemin. Några som glädjer sig extra är grundarna av föreningen Dansfixarna i Varberg, Viveka och Ulrika Adamsson.

– Vi har precis kommit igång. Före pandemin var intresset stort att komma och dansa och vi hoppas att många vill komma tillbaka, säger Ulrika Adamsson.

Det var hon och hennes syster Viveka som 2014 fick för sig att blåsa liv i de gamla danstraditionerna i Varberg. Inte minst Viveka, som är 14 år äldre än sin syster, har starka minnen av platsen kring Rotundan.

– När jag var liten fanns det en liten djurpark i närheten. Där fanns påfåglar och flera andra sorters djur. Jag kom ihåg att jag var där med min mamma och stod och tittade på aporna som jag tyckte såg lustiga ut, berättar hon.

ANNONS

Fin gammal nöjespark

Systrarna tyckte att det vore roligt att göra något med den fina, gamla nöjesparken. Många dansbitna åker långa sträckor runt i landet för att hitta dansställen och de ville ha något på hemmaplan. När de startade bokade de bandet Dreams för att testa, och det blev succé direkt.

– Nu har vi satt Varberg på kartan i Danssverige och det är roligt. Folk åker landet runt för att dansa så vi bestämde att vi kör på måndagar då det fanns en lucka, säger Viveka.

Dansar hemma i köket

I sommar kör de varannan måndag jämna veckor fram till och med den 5 september. Själv började Viveka dansa på 70-talet, först foxtrot.

– Sedan kom discodansen in i bilden så det var först på 90-talet som jag började med bugg. Jag älskar att röra mig i dansen, den är så vidlyftig och jag är väldigt rörlig av mig. Jag dansar hemma i köket varje morgon, på med lite samba och så dansar jag runt frukostgröten.

– För min del kom intresset av att jag alltid älskat dans. Jag gick i balett som liten men det blev bara en termin. Det var inte så roligt som det såg ut. Jag var bara sju år och hade en väldigt sträng fröken. När jag var i 18-års åldern började jag med bugg och tyckte att det var väldigt roligt, berättar Ulrika.

ANNONS

Bra för de blyga

Med pardans i Rotundan vill systrarna Adamsson locka både gamla och unga att svänga sina lurviga.

– Vi vill också locka människor som inte har dansat förut. Det är därför vi startar varje danskväll med buggkurs. Det här är nyktra tillställningar där man har genuint roligt utan alkohol. Pardans är ett bra sätt för dem som är blyga att komma ut och träffa andra. Och så är det bra att röra på sig, säger Ulrika.

ANNONS