Brottarna tillbaka efter två års tystnad

Mikael Ljungbergs Cup avgjordes i lördags – och vi fick träffa den förre världsmästarens bror Jonas. Ett snack som kretsade kring minnesfonden och mental ohälsa.

ANNONS
LocationArena Varberg|

Det är två år sedan Varbergspubliken kunde bevittna brottning. Visst kändes det befriande att ungdomsidrotten tagit ännu ett skutt framåt. Under en dags brottningar samlades brottare från Svedala i söder till Sundsvall i norr.

Varbergs Bois fick möjligheten att arrangera tävlingen eftersom den förre världsmästarens moderklubb Mölndals BK inte mäktade med ett arrangemang. Att just Varbergs Bois fick möjligheten är kanske inte så konstigt. Brottarnas värld är liten och förenad. Det finns utbyte mellan klubbarna på västkusten. De samtränar en dag i veckan för att hitta sparring åt varandra.

Jonas Ljungberg var en av gästerna som talade. Han driver Mikael Ljungbergs minnesfond som stiftades efter hans död den 17 november 2004.

– Jag saknar honom varje dag, säger Jonas, två år äldre bror till Mikael.

– Stiftelsen startades för att vi skulle minnas honom som idrottsman, landslag mot våld och andra sociala sammanhang. Vi har blivit uppfostrade så, att alla ska ha en chans. Alla kan inte bli världsmästare men alla kan vara med.

Pratade Mikael om mental ohälsa?

– Han började faktiskt. Han pratade med en mental coach (Kjell Enhage), som hjälpte honom med mental träning. Mikael var noga med det. När han la sig på ­kvällen skulle han minnas en bra känsla. I början kunde han relatera till nån småtävling kanske. Sedan byggdes det upp med när han slog någon svår motståndare.

ANNONS

I dagens idrottsvärld har diskussion om mental ohälsa fläktats friare. Folk vågar släppa på det innersta och prata ut.

– Absolut. Det är jätte­viktigt. Det försöker vi i stiftelsens styrelse ta upp. Vi valde i början att inte prata om det. Mikael skulle minnas som idrotts­mannen. Det har vi lyckats med. Men vi får ­frågan om den ­psykiska biten. Vi har hjälpt ­organisationer som Mind som sysslar med det. Men vi vill inte enbart bli förknippade med psykisk ohälsa. Vi vill få fram Mikaels styrka först.

– Men mår man dåligt måste man prata om det. Man borde men det görs inte ­alltid. Det är inte ofta man sitter i fikarummet och ­pratar om ens syster eller bror som mår psykiskt dåligt. När man ­ställer frågan ska man faktiskt orka lyssna på ­svaret. Se på sociala medierna. Så fort något är bra läggs det ut. Den ene gör det värre än den ­andra, säger Jonas Ljungberg.

Artikeln har tidigare publicerats i Varbergsposten

ANNONS