På måndagseftermiddagen befann sig en handfull människor, mestadels äldre, inne på Stadsbiblioteket i Varberg. De var där för att lära sig mer om Sveriges civila försvar.
– Det är väldigt intressant att se och höra om hur de ska bygga upp det igen. Jag var med på den tiden då vi hade ett totalförsvar och det är mycket som är bekant, säger Sven-Erik Igerud.
Tycker du att vi behöver ett civilt försvar i Sverige?
– Absolut.
Med civilt försvar avses den samhällsviktiga verksamhet som ska bedrivas vid sidan av det militära i händelse av ett krig. Det handlar om att hålla grundläggande funktioner vid liv och att skydda medborgarna från krigets fasor. Det är exempelvis viktigt att energiförsörjning och livsmedelstransporter fungerar som de ska.
– Tanken är att det civila och militära försvaret ska klara sig i minst tre månader och att enskilda individer ska kunna klara sig på egen hand i en vecka, säger pensionerade majoren Lars Björk från frivilligorganisationen Försvarsutbildarna som är en av dem som varit med och arrangerat.
Började med annekteringen av Krim
Det hela är en del av den årligen återkommande Krisberedskapsveckan. Det har rört sig om tre föreläsningar per dag, under måndagen och tisdagen i Varberg och under onsdagen i Falkenbergs stadsbibliotek. Föreläsningarna leds av Lars Björk och har handlat om totalförsvarets historia och om den senaste tidens ökade beredskap.
– Många förstår det här bättre nu eftersom omvärldsläget tyvärr har blivit sämre. Det var den ryska annekteringen av Krim 2014 som ledde till återupptagandet av det civila försvaret i Sverige. Man resonerar att det som händer i Ukraina även kan hända här, säger Lars Björk.
”Det ska bli mindre kaffedrickning och en ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning”
Under föreläsningarna fick åhörarna lära sig om hur Sverige först började bygga upp sitt civila försvar på 40-talet och om hur det såg annorlunda ut då. På den tiden hade staten ett mer övergripande ansvar.
– Kan privatiseringarna av tågtrafiken vara en fara om det blir krig? frågar en i publiken.
– Tanken är att staten och näringslivet ska kunna samverka. Regeringen har tillsatt ett tvärsektoriellt näringslivsråd som ska hantera sådana frågor, svarar Lars Björk.
– Vad gör man om tågföretagen inte vill ställa upp? frågar personen.
– Då får man förhandla. Det är därför de säger att det här kommer bli dyrt, svarar Lars Björk.
Ny förordning på tapeten
De som var på plats fick också höra om en ny lag från regeringen som ska börja gälla från och med lördagen den 1 oktober. Lagen ska öka kraven på ett stort antal svenska myndigheter med avsikten att hanteringen av krissituationer därmed ska bli bättre. I krig likaväl som fred.
– Det här är den största satsningen som gjorts på civilt försvar i modern tid. Det ska bli mindre kaffedrickning och en ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning, säger Lars Björk.
Fram till och med torsdag är även räddningstjänsten, Bilkåren, Lottakåren, Röda korset och Civilförsvarsförbundet på plats på stadsbiblioteken för att informera allmänheten och svara på frågor.
LÄS MER:Klara dig i en vecka – så packar du krislådan
Krisberedskapsveckan
Krisberedskapsveckan är en återkommande informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser som skogsbränder, pandemier och ytterst krig. Den genomförs alltid vecka 39 och i år 26 september till 2 oktober.
Källa: MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
