DHV föreslår en rad olika sätt att sanera kvarteret. Alla sätt har prövats tidigare av DHV i Holland, eller är så är saneringen på gång.
Efter att ha tagit del av den fältundersökning och de mätresultat som gjordes tidigare i år i kvarteret Renen bedömer konsultföretaget att metoderna som tillämpas i Holland också ska fungera i Varberg.
- Vad jag förstår är det ett rätt stort företag även internationellt, säger Gunnar Björklund på planeringskontoret. Men mest är väl dess förslag att betrakta som en produktinformation i detta skedet.
Planeringskontoret ska först få in en sammanfattande rapport med förslag till saneringar från Golder Associates innan det blir några beslut om en sanering.
Under tiden har DHV uppnått en reningsgrad på 99 procent inom ett liknande förorenat område i Hoogeveen. Under två år användes en komplicerad kombination av nedbrytande bakterier och andra ämnen som reagerar kemiskt med lösningsmedel.
Kort sagt innebär saneringsprocessen att grundvatten pumpas upp för behandling och filtrering ovan jord - i en anaerobisk bioreaktor - för att sedan pumpas ner i marken igen. Men då spetsad med en mix av bakterier, näringsämnen och reagerande ämnen som hjälper nedbrytningen.
I Hoogeveen var högsta uppmätta halt med klorerade alifater i grundvattnet 40 000 mikrogram per liter med en utspridning i marken från grundkällan, en så kallad plym, på 175 meter. Detta kan jämföras med en mätning i somras som visade 1300 mikrogram vinylklorid per liter vatten bakom Bullerbyns förskola, men då över trettiotalet meter från en av de misstänkta källorna - den läckande slambassängen.
DHV räknar ändå med att pumparna får gå mellan ett och drygt två år, beroende på hur stor föroreningen är och hur många pumpar som används.
En mindre avancerad metod är att endast tillsätta ämnen i pumpmixen som reagerar med föroreningarna, men då måste bakterierna redan finnas på plats för att underlätta den biologiska nedbrytningen. Något som mätningarna av de olika föroreningarna i Renen har bekräftat. Men inte alls i vilken omfattning.
I staden Roden i Holland har liknande pumpningar hållit på inom bebott område sedan år 2000. DHV räknar med att hålla på i ytterligare tre till fem år för att området ska vara helt sanerat.
I ännu ett fall i Holland - Nieuwpoort - har DHV bland annat använt växelström för att göra de jordbundna föroreningarna mer vattenlösliga. Man har också prövat att "injicera" marken med reagenter med jämna mellanrum istället för att pumpa.
- Den metod vi rekommenderar är den som använder bakterier för att påskynda den biologiska nedbrytningen. Den är mest miljövänlig. Men det är upp till uppdragsgivaren, säger Tjark Huisman, DHV:s projektledare i Sverige.
