16 år efter Gudrun – skogen återhämtar sig fortfarande

För ett och ett halvt decennium sedan slog katastrofen till i form av den värsta stormen på 100 år. Miljoner av träd knäcktes och livsverk gick om intet. Sakta men säkert återhämtar sig skogen. Med hjälp av hårt arbete, ny teknik och tålamod.

ANNONS
|

Lars Torbiörnsons marker sträcker sig över en yta på ungefär 300 hektar i området kring Dagsås, en yta ungefär lika stor som 500 fotbollsplaner.

När stormen Gudrun slog till mot Halland den där januarinatten för sexton år sedan var det inget som Lars Torbiörnson märkte över huvud taget. Han var nämligen på andra sidan jordklotet i Vietnam och firade hustrun Mariannes femtioårsdag.

– Jag var inte hemma och tur var väl det. Det var flera som tog livet av sig när de såg förödelsen, säger Lars Torbiörnson.

Men att något fruktansvärt hade inträffat där hemma fick han ganska snart klart för sig och nattsömnen i Vietnam blev därefter.

ANNONS

– När jag pratade med folk här hemma så sa de att de såg havet. Det var obegripligt. Jag förstod ingenting. Hur kunde de se havet från mina marker, säger Lars Torbiörnson.

Den värsta stormen på ett sekel

Totalt knäcktes 250 miljoner träd i Sverige under Gudrun och det sägs vara den värsta stormen i Sverige på över 100 år. Hur många av de träden som stod på Lars Torbiörnsons mark vet han inte. Men att det var många det är ett faktum. Vad han däremot vet är att sedan dess har han planterat 250 000 nya träd på sina marker. 3 000 till är på väg ner i marken denna dag när Hallands Nyheter är på besök.

– Egentligen är det lite tidigt att sätta ner dem redan nu. Tjälen har inte riktigt gått ur marken, säger Lars Torbiörnson och visar upp de små granplantorna som inte är större än en skollinjal, men som med tiden kommer att växa och förhoppningsvis blir 30-40 meter höga.

Träd ska helst planteras på vårkanten när det har blivit lite varmare. Framåt midsommar ska de sedan har tagit sig. En ny utmaning är att det numera inte är tillåtet att bespruta plantorna med några kemikalier.

– Vad det kommer innebära för skogsbruket vet vi först om några år, säger Sven-Olof Andersson, som hjälper Lars Torbiörnson med att plantera och själv äger skog i trakterna kring Grimeton.

ANNONS

Även om plantörerna fick ta i lite extra på grund av tjälen i marken så är det en rätt snabb process att få träden i marken.

– Om två timmar har de gjort klart den här biten och alla 3 000 plantor kommer att vara i marken, säger Lars Torbiörnson.

En olycka kommer sällan ensam

Ove Nilsson är inspektor på Södra Skogsägarna och arbetar som rådgivare till skogsägarna. Han berättar att han råder omkring 400 markägare i Varbergs kommun. Skogsfastigheten i Dagsås är betydligt större än medelfastigheten.

– Det finns tre-fyra till i den här storleken. De flesta i mitt arbetsområde ligger på omkring 36 hektar, säger Ove Nilsson.

1969 rasade en förödande storm över Halland. Skadeverkningarna av den var ungefär en tredjedel av de som Gudrun stod för. Ove Nilsson säger att efter den stormen och fram till Gudrun så var det enkelt att vara skogsägare.

– Då hände ingenting. Sedan fick vi Gudrun och efter det kom stormarna Per 2007 och Emil 2012. Torkan 2018 betydde också problem för skogsägarna. Och upp till det så har vi de ökade problemen med skadedjuren, säger han och fortsätter:

– Det är tufft att vara skogsägare i dag.

Skogsbruket har också genomgått positiva förändringar. Det handlar framför allt om teknisk utveckling och att kvalitén på de träd man planterar har blivit bättre. Livscykeln för ett träd har förmodligen minskat med 20 år vilket har snabbat upp produktionshastigheten.

ANNONS

– Hade vi haft den teknik vi har i dag så hade arbetet efter Gudrun gått betydligt enklare och snabbare, säger Ove Nilsson och visar upp sin platta där han med några enkla knapptryck kan få fram i stort sett all information om det området som vi befinner oss i. Det är en så kallad skogsbruksplan. Och den tar ut riktlinjerna för vad man vill med sin skog de närmaste 10 åren.

Detta fanns inte enkelt att tillgå 2005 och faktum är fler människor miste livet i röjningsarbetet efter stormen än under den. Med hjälp av drönare och all den samlade information som finns digitalt i dag hade riskerna under röjningsarbetet kunnat minskas avsevärt.

”Rätt träd i rätt mark”

Före Gudrun bestod majoriteten av skogen av gran. Efter stormen försökte man uppmuntra skogsägarna att plantera andra träd. Det gick sådär. Många valde trots allt att återplantera gran. Lars Torbiörnson har gjort lite både och. Barrskogen dominerar fortfarande hans marker. Men en fjärdedel av markerna är lövskog eller öppna ytor.

– Det vi arbetar mycket med nu är att se till att det blir rätt träd till rätt mark, säger Ove Nilsson.

Ett tydligt exempel på att kvalitén på träden har förändrats är de träd som Lars Torbiörnson planterade bara några månader efter Gudrun 2005. På våren satte han 13 000 Emmaboda-grannar. Och ”redan” nu efter 16 år är de redo att börja gallras och vara en del av produktionen.

ANNONS

Träden ligger en bit in på Lars Torbiörnsons mark och där möts det gamla och det nya med bara några meters avstånd. På vänster sida om vägen tronar några av de träd som stod emot stormen för 16 år sedan. De har nu växt sig höga och rejäla.

Hur gamla är de träden?

– Jag har inte allt i huvudet, säger Lars Torbiörnson och plockar fram sin mobil. Med några snabba klick i sin skogsbruksplan får han fram just den del av skogen vi står i. Den är 62 år gammal, säger han.

Till höger ser vi de träd som Lars planterade i panik efter det att stormen knäckt stora delar av hans skog. Den har haft en oväntad bra tillväxt.

– Om 3-4 år så är gallringen i gång på allvar. Om 25-30 år så ska det se ut som på andra sidan vägen, säger Lars Torbiörnson.

Han är 69 år och i snart femtio år har han brukat sin skog som han tog över från sin pappa när han var 20 år gammal. Det är oftast så som skogsfastigheter byter ägare. De går i arv från en generation till en annan.

– Jag har fem barnbarn. Går allt som det är tänkt så kommer det en dag bli dem som får avverka de träd vi planterade här i dag, säger Lars Torbiörnson.

ANNONS

Läs mer: Granarna bröts som tändstickor

Läs mer: Gudrun knäckte 250 miljoner träd

ANNONS