- Vad är klockan?

ANNONS
|

Nacken på en kompis dök oväntat upp framför mig på Drottninggatan i Stockholm, neråt riksdagshuset till.

Jag kunde inte hålla mig.

- Är detta HAAANS-ÅÅÅKE PETERSSSSON från ÄÄÄSKATORP i Fjärås...? sa jag med hög och myndig stämma.

Helt överrumplad tryckte han upp axlarna. Förläget rodnade han som en nyponros och såg allmänt skuldmedveten ut.

Som om jag avslöjat honom på bar gärning.

Men någon bortflyende älskarinna eller annat skandalartat kunde jag inte upptäcka.

Souvenirsäljarna såg det komiska i situationen och flinade.

När chocken lagt sig kom Hans-Åke loss med sitt bullrande skratt.

ANNONS

Något halvår senare satt jag ensam på en bänk med ryggen mot NK.

Det ringde i mobilen och jag vred mig för att spana mot andra sidan gatan.

Samtidigt började någon som omärkligt satt sig på bänken pladdra. Folk som babblar när jag talar i mobilen gör mig fruktansvärt irriterad.

Klart störande. Särskilt när jag ska förklara vägen för en tredje person.

En snabb blick snett bakåt: Ett vinddrivet fyllo for det igenom mitt huvud.

"Den gubben har aldrig haft studieskulder ", tänkte jag.

En snabb titt till: Nä, inte ett fyllo med slips och sidenkostym.

Nu förstår ni förstås vem det var: Hans-Åke Petersson som gett igen.

Nu skrattade han så att varenda stockholmare vände sig om och undrade vilka stollarna var på bänken.

För någon vecka sedan fick jag höra att han skulle bada på Barnens badstrand i Varberg.

Jag spanade in en slimmad man som låg utsträckt i sanden, ställde mig vid hans huvud och muttrade:

- Den kroppen har inte fått många timmars sol de senaste tio åren.

Han hade slumrat till och slagit dövörat till.

ANNONS

Med mer pondus i rösten sa jag:

- Det var allt en bra otränad kropp, det där du...

Mannen jag skuggade huvudet på väcktes ur dvalan, öppnade ena ögat.

Det räckte. Fel gubbe. Han måste trott att jag inte hade alla bestick i lådan.

- Kan du säga vad klockan är, fick jag fram.

- Kvart över fick jag veta och han måste ha tänkt att "Där surrar motorn, men ingen sitter bakom ratten".

Längre bort hörde jag ett skratt jag kände igen. Någon hade hejdlöst roligt.

2 - 1 till Hans Åke.

ANNONS