Avgående ANC-ledaren Jacob Zuma talade inför kongressen i Soweto.
Avgående ANC-ledaren Jacob Zuma talade inför kongressen i Soweto.

Zuma hård mot samarbetspartners i avskedstal

Flera timmar efter utlovad tid höll Sydafrikas regeringsparti ANC:s ledare Jacob Zuma sitt politiska avskedstal till de tusentals delegater som deltar i partiets 54:e kongress i Soweto i Sydafrika.

ANNONS
|

Det blev ömsom vin och ömsom vatten från den avgående partiledaren, som också är landets president.

- Vi har sett Kommunistpartiet och Cosatu marschera med högerkrafter för at kräva min avgång, slog Zuma fast i början av det långa talet där han också konstaterade att ANC nu står inför en vändpunkt för sin överlevnad och att organisationen är hotad.

ANNONS

Hotas av splittring

Kommunistpartiet och fackföreningsrörelsen Cosatu är tillsammans med ANC de ben som utgör den treeniga alliansens och de båda samarbetsparterna har redan tidigare tagit avstånd från den korruptionsanfrätte Zuma och hans styre.

I sitt tal uttryckte Zuma bitterhet mot att Cosatu hindrat honom från att tala på fackföreningsrörelsens evenemang och att han blivit utbuad när han trots allt har försökt.

- Splittring är vårt största hot, sade Zuma som genomgående möttes av sparsamt artiga applåder.

Medierna fick sin släng av sleven.

- Medier från Johannesburg, New York, London och övriga Europa har mobiliserats i en kamp mot ANC. Men folket älskar ANC, konstaterade Jacob Zuma.

Avskedssång

Men det var också glada toner. President Zuma meddelade att regeringen har beslutat att högre utbildning i Sydafrika ska bli kostnadsfri för studenterna. Beskedet möttes på sina håll av höjda ögonbryn, dels på grund av tidpunkten den presenterads på och dels på grund av att finansieringen av reformen var oklar.

ANNONS

Avslutningsvis sjöng Jacob Zuma en avskedssång och förklarade att han inte hyste några agg mot sina motståndare.

Johannesburg, TT:s utsända

Bakgrund: Jacob Zuma och korruptionen

Jacob Zuma har varit Sydafrikas president sedan 2009. Hans presidentskap har befläckats av en rad allvarliga anklagelser, bland annat att han lagt grunden för en kultur av statlig korruption och lett landet in i ekonomiska svårigheter.

Inom ramen för stora vapenaffärer under 1990-talet, däribland köpet av svenska Jas Gripen-plan, misstänks han för 783 fall av korruption, pengatvätt och utpressning. Den processen mot Zuma lades först ner, för att senare tas upp igen. Presidenten överklagade, men domstolen valde att gå på den lägre instansens linje.

Riksåklagaren som ska avgöra om anklagelserna ska gå till åtal har flera gånger skjutit upp sitt beslut. Senaste budet är att ett beslut kommer före den 31 januari.

En komplicerande faktor är att en domstol tidigare i december slog fast att riksåklagaren är olämplig för sitt ämbete, med sina nära kopplingar till Jacob Zuma. Domstolen har också beordrat vicepresident Cyril Ramaphosa att utse en ny riksåklagare inom 60 dagar.

I ett annat domslut, i samma domstol, beslutades att presidenten inom 30 dagar måste utse en juridisk undersökningskommission om det som i Sydafrika kallas "kidnappning av staten".

Uttrycket "kidnappning av staten" härrör bland annat från den tidigare justitieombudsmannens Thuli Madonselas rapport. I rapporten kräver justitieombudsmannen (JO) en rättslig utredning av Jacob Zumas nära kopplingar till den mäktiga affärsfamiljen Gupta, som misstänks ha inflytande över regeringen.

JO har också kritiserat presidenten hårt för att han för skattebetalarnas pengar lät upprusta en av sina bostäder, Nkandla. Kostnaden var 246 miljoner rand (omkring 150 miljoner kronor). Enligt Zuma gjordes upprustningen av säkerhetsskäl.

Författningsdomstolen slog förra sommaren fast att Zuma måste återbetala 7,8 miljoner rand till staten för upprustningen av Nkandla.

Det faktum att Zuma stödjer sin exfru Nkosazana Dlamini-Zumas kandidatur till att ta över hans jobb som ANC-ordförande har setts som ett tecken på att han försöker skydda sig mot åtal när han inte längre är president.

Under Zumas ledning har stödet rasat för ANC. I lokala val förra året nådde ANC bara 55 procents stöd – partiets sämsta resultat hittills.

ANNONS