Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Arkivbild.
Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Arkivbild. Bild: Mandel Ngan/AP/TT

USA: Kronprins godkände mordet på Khashoggi

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman godkände personligen mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Det uppger amerikansk underrättelsetjänst i en tidigare hemligstämplad rapport.
USA inför sanktioner mot en lång rad saudiska medborgare.

Den två år gamla rapporten, där delar fortfarande är hemligstämplade, offentliggörs av president Joe Bidens regering.

Den saudiske kronprinsen "godkände insatsen i Istanbul i Turkiet för att tillfångata eller döda den saudiske journalisten Jamal Kashoggi", heter det i rapporten.

Enligt rapporten såg kronprinsen Khashoggi som ett hot mot Saudiarabien, och det är inte troligt att saudiska tjänstemän skulle utföra mordet utan kronprinsens godkännande, enligt underrättelsetjänsten.

Regimkritikern mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i Turkiet 2018 när han skulle hämta ut äktenskapshandlingar.

"Oacceptabel analys"

"Kungadömet Saudiarabiens regering tillbakavisar fullständigt rapportens negativa, falska och oacceptabla analys", skriver det saudiska utrikesdepartementet i ett uttalande efter offentliggörandet enligt nyhetsbyrån AFP.

Relationen med USA beskrivs dock i uttalandet som "robust och varaktig".

Rapporten från USA:s underrättelseorganisationer hemligstämplades av förre presidenten Donald Trumps regering. Men i samband med president Bidens första kontakt med Saudiarabiens formelle ledare, den 85-årige kung Salman, offentliggjordes delar av den.

Publiceringen innebär en klar skärpning i USA:s hållning till bundsförvanten Saudiarabien.

– Jag är väldigt spänd på att se hur långt Biden vågar gå. Samtidigt är banden mellan USA och Saudiarabien väldigt starka och bygger på ekonomiska och politiska realiteter, säger seniorforskaren och tidigare direktören för Norges utrikespolitiska institut, Sverre Lodgaard.

Fortsatt stöd

I samtalet skärpte president Biden tonen om vikten av att följa mänskliga rättigheter. USA bekräftade samtidigt det fortsatta stödet till Saudiarabien "att skydda sitt territorium om det attackeras av Iranstödda grupper".

Saudikännaren Lodgaard säger att USA spelar efter den diplomatiska regelboken, och att man haft samtal på högsta nivå med representanter i Saudiarabien:

– Samtidigt har USA visat uttryck för att man befinner sig på insidan av (maktstrukturens) Riyad genom publiceringen av rapporten.

Vita huset har gjort klart att Biden inte söker direkt kontakt med Saudiarabiens verklige ledare, 35-årige Mohammed bin Salman.

Men den mäktige kronprinsen sitter säkert, även om USA skulle vilja se ett maktskifte.

– Kronprinsen sitter på alla fysiska maktmedel, säger Lodgaard, som inte tror att det finns någon opposition som hotar hans ställning.

USA:s utrikesminister Antony Blinken meddelar att resesanktioner införs mot 76 saudier. Ytterligare sanktioner införs mot kronprinsens personliga vaktstyrka, en väpnad insatsstyrka som lyder under det saudiska kungahuset, rapporterar Reuters.

Bedyrat sin oskuld

Sju personer ur vaktstyrkan var direkt inblandade i mordet i Istanbul enligt rapporten.

"Vi har med all tydlighet klargjort att Saudiarabien måste upphöra med extraterritoriala hot och angrepp mot aktivister, oliktänkande och journalister", skriver Blinken i ett uttalande.

Mohammed bin Salman har bedyrat sin egen oskuld i fallet Khashoggi, men har samtidigt erkänt Saudiarabiens skuld i mordet. Flera personer har dömts till döden för medverkan.

Khashoggi bodde i USA och var kolumnist för tidningen The Washington Post, där han formulerade skarp kritik mot kronprinsen och den saudiska regimen.

Grim Berglund/TT

Filip Norman/TT

Den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Arkivbild.
Den saudiske journalisten Jamal Khashoggi. Arkivbild. Bild: Virginia Mayo/AP/TT
USA:s president Joe Biden har talat med Saudiarabiens formelle ledare.
USA:s president Joe Biden har talat med Saudiarabiens formelle ledare. Bild: Andrew Harnik/AP/TT

Jamal Khashoggi var en uttalad kritiker av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Han flydde landet i september 2017 sedan prinsen utsetts till tronarvinge.

Khashoggi kritiserade bland annat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen och sade att en rädslans kultur råder i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och oliktänkande.

Khashoggi gick in på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober 2018 för att få dokument för att kunna gifta sig. Han kom inte levande därifrån.

Till en början hävdade saudiska företrädare att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Först 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att journalisten dödats. Förklaringen som då gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som hade spårat ur. Regimen ändrade sig senare och sade att mördarna hade planerat dådet.

Ett 20-tal saudier har sedan ställts inför rätta, men alla kopplingar till landets blivande kung har avfärdats.

Saudiarabien är en absolut monarki, utan vald folklig representation eller politiska partier. Den verkställande makten ligger hos kungen och dennes kabinett. Kungen innehar även posten som premiärminister och kronprinsen är vice premiärminister.

Rösträtten omfattar endast lokalvalen, där kvinnor 2015 för första gången fick delta och rösta. De lokala församlingarnas makt är dock kraftigt begränsad. Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia.

Situationen för de mänskliga rättigheterna är allvarlig och föremål för omfattande internationell kritik. Församlings- eller religionsfrihet existerar inte. Politiska partier och fackföreningar är inte tillåtna och det finns inte någon strejkrätt.

Saudiarabiens ekonomi har byggts upp kring oljan. Reformprogrammet Vision 2030 lanserades i april 2016 med syfte att diversifiera ekonomin.

Källa: Landguiden/UI