Vid tidpunkten för dådet drog utredare slutsatsen att gärningsmannen, den 21-årige geologistudenten Gundolf Koehler, led av depression och var stressad inför sina tentor. Men allt eftersom åren har gått har mer bevis för Koehlers högerextrema sympatier kommit i dagen. Som exempelvis att han tränade med den förbjudna nazistiska gruppen Wehrsportgruppe Hoffmann samt hade ett porträtt av Adolf Hitler ovanför sin säng.
2014 tillsattes en ny utredning som efter att ha intervjuat över 1 000 vittnen nu har kommit fram till att dådet var både välplanerat och politiskt motiverat. Koehler hoppades enligt utredarna att landets radikala vänster skulle få skulden för attentatet, vilket i sin tur skulle ge avtryck i opinionen och bidra till en konservativ valseger senare samma år.
Utredningens slutsatser innebär att dådet är det enskilt dödligaste fallet av högerextrem terror i landet under efterkrigstiden.
Beskedet om bombningen 1980 följer på ett år då Tyskland skakats av flera terrordåd med koppling till vit makt-miljön.
I februari sköt en högerextremist ihjäl nio personer med invandrarbakgrund i Hanau och i oktober i fjol dödades två personer i ett antisemitiskt dåd i Halle. Förra sommaren mördades lokalpolitikern Walter Lübcke, som tagit ställning för flyktingars rättigheter, av en 46-årig nazist.
Inrikesminister Horst Seehofer har beskrivit högerextremismen som "det största hotet mot demokratin i Tyskland" och lovat hårdare motåtgärder från myndigheterna.
Ivar Andersen/TT