Ali Gharavi. Arkivbild.
Ali Gharavi. Arkivbild.

Turkiet: Långt straff yrkas för fängslad svensk

Turkiska åklagare kräver upp till 15 års fängelse för elva människorättsaktivister som anklagas för terrorbrott. En av dem är svenske IT-konsulten Ali Gharavi. Amnesty kräver att de omedelbart friges, och Tyskland gör en stark markering mot Turkiet.

ANNONS
|

Åklagarna yrkar på fängelse från 7,5 till 15 år. Det är oklart vilka personer som de olika yrkandena gäller, rapporterar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till turkiska nyhetsbyrån Dogan.

Utrikesminister Margot Wallström säger i en skriftlig kommentar till TT att UD känner till uppgifterna och söker mer information. UD står även i kontakt med Ali Gharavis advokater och anhöriga.

"Uppgifterna bekräftar den stora svenska oron över åtalet, men också oron över den övergripande situationen i Turkiet vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vår uppfattning står kvar, det vill säga att Ali Gharavi vid gripandet i somras befann sig i Turkiet för att delta i ett fredligt seminarium om internetfrihet. Vi kommer fortsätta att på olika sätt framföra våra uppfattningar till turkiska företrädare", skriver Wallström.

ANNONS

Amnesty International i Sverige står i kontakt med Ali Gharavis anhöriga och advokater.

- Vi säger som vi sagt hela tiden att ingen av de här skulle ha gripits från första stund. De här är alla människorättsaktivister, alla anklagelser om terrorsamröre och liknande saknar ju helt grund, säger Ami Hedenborg, pressansvarig på Amnesty Sverige, till TT.

Tyskland markerar

De elva anklagas för att "ha hjälpt en väpnad terrorgrupp". Mot en av de gripna, Taner Kilic, ordföranden för Amnesty i Turkiet, riktas allvarligare anklagelser. Han misstänks för att "tillhöra en väpnad terrorgrupp". Kilic greps redan den 6 juni.

De övriga tio, bland dem svensken, greps den 5 juli i samband med en konferens utanför Istanbul. I gruppen ingår en tysk medborgare och Amnestys Turkietchef Idil Eser. Mötet ska ha handlat om digital säkerhet där svenske Ali Gharavi var utbildare tillsammans med tysken.

Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel är mycket oroad över den senaste utvecklingen.

- Kravet på upp till 15 års fängelse är totalt obegripligt för oss och oacceptabelt, lyder ett uttalande från Gabriel enligt Reuters.

ANNONS

Tyskland har tagit kontakt med den turkiska regeringen.

Ambassadör kallades upp

- Tyvärr är det här ytterligare ett steg i utvecklingen i Turkiet. Tidigare har vi ju sett en krympande pressfrihet, vi har sett en rättsstat i uppluckring och journalister som har gripits, akademiker med flera, för misstänkt samröre med Gülenrörelsen. Nu ger man sig på människorättsaktivister, säger Ami Hedenborg på Amnesty.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har sagt att Sverige arbetar aktivt med fallet. I augusti kallades Turkiets ambassadör upp till UD med anledning av Gharavis fall, och med anledning av den svenske författaren Hamza Yalcin som satt fängslad i Spanien på Turkiets begäran. Yalcin har nyligen släppts och kunnat återvända till Sverige.

TT

Bakgrund: Gripandena

Den 5 juli var en grupp människorättsaktivister samlade på ett hotell på ön Büyükada strax sydost om Istanbul när polisen avbröt mötet och förde deltagarna till en polisstation.

Tio personer greps: Amnestys Turkietchef Idil Eser, sju andra människorättsaktivister, samt två utländska medborgare (varav en svensk medborgaren Ali Gharavi och en tysk).

De anklagas för medhjälp till verksamhet inom terrororganisationer, men inte för medlemskap.

Mötet ska ha handlat om digital säkerhet där svenske Ali Gharavi var utbildare tillsammans med tysken.

Ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kilic, var fängslad sedan tidigare. Han greps den 6 juni 2017, misstänkt för att stå nära predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i exil i USA, som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket i juli 2016.

Källor: Svenska Amnesty, Amnesty International, Hürriyet.

ANNONS