- Vi är oroliga för att USA:s president är så instabil, så volatil, och har en beslutsprocess som är så verklighetsfrämmande att han ger order om en kärnvapenattack som inte går i linje med USA:s nationella säkerhetsintressen, sade den demokratiske Connecticutsenatorn Chris Murphy enligt nyhetsbyrån AP vid mötet i senatens utrikesutskott.
Enligt reglerna är det enbart presidenten som kan fatta beslut om en kärnvapenattack. I princip kan ingen stoppa ett sådant beslut och när robotarna väl är på väg kan de inte återkallas.
Vad ses som hot?
Trumps partikamrat, utskottets republikanske ordförande Bob Corker, gick på Murphys linje. Corker har tidigare varnat för att presidentens hårda ord mot Nordkorea ställer USA på gränsen till ett tredje världskrig.
- Presidenten ensam har befogenhet att ge en sådan order, oavsett om det sker som respons på en kärnvapenattack eller inte, sade Corker enligt nyhetstjänsten Bloomberg.
Flera experter vittnade inför utskottet, bland annat för att belysa termen "omedelbart hot". Det är ett sådant som skulle motivera att presidenten ger order om en kärnvapenattack i förebyggande syfte. Enligt experterna finns det ingen tydlig definition av ett sådant hot. En kärnvapenbestyckad robot på en nordkoreansk avfyrningsramp skulle sannolikt kvala in, men det finns andra mer oklara scenarier.
Kan vägra
Den tidigare flygvapengeneralen Robert Kehler, som var chef för USA:s centralkommando mellan 2011 och 2013, säger att kommandot i teorin kan vägra att utföra en presidentorder om en kärnvapenattack – om man finner att den strider mot lagen. Men en sådan vägran skulle följas av en "mycket svår konversation" och sannolikt leda till att generalen i fråga byts ut till en mer samarbetsvillig.
USA:s president, som också är landets överbefälhavare, har alltid en person med en väska kallad "den nukleära fotbollen" i sin närhet. Detta eftersom mycket snabba beslut krävs i den händelse USA hotas av en kärnvapenattack. Till exempel tar det omkring 30 minuter för Rysslands långdistansrobotar att nå USA. Givet den tid det tar att hantera koderna som finns i väskan och utföra själva ordern har en president omkring tio minuter på sig att fatta sitt beslut.
Det är oklart om utskottsmötet, det första om en presidents rätt att bruka kärnvapen sedan 1976, kommer att leda till vidare utredningar eller rekommendationer.
Fakta: USA:s president och kärnvapnen
USA:s president är stats- och regeringschef samt överbefälhavare för de militära styrkorna.
Rätten att förklara krig och godkänna formella fördrag med främmande makt ligger formellt hos kongressen, men presidenten kan för en kortare tid sända amerikanska soldater utomlands utan kongressens godkännande.
Det yttersta ansvaret att fatta beslut om att använda USA:s kärnvapen ligger hos presidenten. En medhjälpare håller sig därför alltid i presidentens närhet bärandes en cirka 20 kilo tung läderportfölj kallad "den nukleära fotbollen". Till skillnad från vad många tror innehåller den ingen faktisk knapp som med ett enda tryck kan sätta i gång en kärnvapenattack. Men där finns material som presidenten kan använda för att på några minuter ge order om en kärnvapenattack, bland annat koder som han eller hon behöver för att bekräfta sin identitet gentemot försvarshögkvarteret Pentagon. I väskan finns också en bok med krigsplaner, en lista över säkra skyddsplatser samt instruktioner för att använda ett nödkommunikationssystem.
Källa: Utrikespolitiska institutet, CNN
Fakta: Världens kärnvapenarsenal
Så här många stridsspetsar räknar fredsforskningsinstitutet Sipri med att världens nio kärnvapenländer förfogar över. Siffrorna för Nordkorea är mycket osäkra.
USA: 6800
Ryssland: 7000
Storbritannien: 215
Frankrike: 300
Kina: 270
Indien: 120-130
Pakistan: 130-140
Israel: 80
Nordkorea: 10-20
Källa: Sipris årsbok 2017
