Invandrare med hög kunskapsnivå, såsom vetenskapsmän och läkare, prioriteras i det nya systemet. I dagsläget utgör den gruppen omkring 12 procent av den totala invandringen medan anhöriga till personer som lever i USA står för mer än hälften.
Med presidentens nya plan ska dessa grupper kastas om och 57 procent av visumen ska gå till personer med särskilda kunskaper, hög utbildning eller jobberbjudanden. Reformen kräver även att invandrare lär sig engelska.
- Vi diskriminerar briljans. Men vi kommer inte göra det längre, sade presidenten under sitt tal i Vita husets rosenträdgård på torsdagskvällen.
Invandringen i stort minskar dock inte.
- Vi vill visa landet att Republikanerna inte är emot invandring, säger en regeringsföreträdare enligt public servicekanalen NPR.
Men enligt förslaget ska det så kallade visumlotteriet för vissa länder avslutas och gränsmurar byggas på "högprioriterade platser", skriver tidningen USA Today.
Planen ses som en strategiskt viktig del av Donald Trumps plattform inför presidentvalet 2020. Den berör dock enbart laglig invandring, inte de uppskattningsvis 11 miljoner papperslösa som redan lever i USA och inte landets omtvistade asylregler.
Bakom planen ligger presidentens rådgivare och svärson Jared Kushner samt rådgivaren Stephen Miller.
Bakgrund: USA:s gräns och president Trump
Tuffare invandringspolitik, ökad säkerhet och en gränsmur mot Mexiko är signaturfrågor för USA:s president Donald Trump.
Under sitt första år som president väckte Trump uppståndelse med ett inreseförbud för personer från i huvudsak muslimska länder, något som utmanades i domstol men senare trädde i kraft i nedbantad form. Presidenten utlovade även tuffare tag mot USA:s uppskattningsvis 10,7 miljoner papperslösa.
I april i fjol stramades migrationspolitiken åt, då det meddelades att nolltolerans råder mot olaglig invandring. Det innebär att alla som olagligt tar sig över den södra gränsen grips och åtalas. Under budgetåret 2018, som löpte ut den sista september, greps nära 397000 personer för sådana brott. Det var fler än 2017, men färre än det senaste decenniets årsgenomsnitt på drygt 400000 gripanden. Under 2019 har dock antalet gripanden ökat dramatiskt.
Under valrörelsen hette det att Mexiko skulle betala för bygget. Det kravet har Trump tvingats backa ifrån, men han hävdar att Mexiko ändå kommer att stå för pengarna i och med omförhandlade handelsavtal.
Direkt finansiering av murbygget har dock blivit en huvudvärk för Vita huset. I budgetförhandlingar i höstas begärde Trump 5,7 miljarder dollar för att bygga muren. Kravet gick inte att få igenom i kongressen, vilket resulterade i en rekordlång nedstängning av delar av statsapparaten under vilken 800000 statsanställda permitterades.
Genom kongressförhandlingar i februari avsattes knappt 1,4 miljarder dollar för gränsbarriärer. Presidenten skrev under den budgeten men utlyste samtidigt nödläge för att frigöra ytterligare medel. En majoritet i kongressen röstade i mars för att avbryta nödläget, men då lade Trump in sitt första presidentveto.
