Syrien har försvårat för svensk ambassadpersonal och diplomater från flera andra länder att resa in i landet. Arkivbild.
Syrien har försvårat för svensk ambassadpersonal och diplomater från flera andra länder att resa in i landet. Arkivbild.

Syrien drar in visum för svenska diplomater

Diplomaterna vid Sveriges ambassad i Syrien, som sedan 2012 är baserad i Beirut, har förlorat sina syriska uppehållstillstånd. Manövern tyder på en självsäker president Bashar al-Assad som vill pressa EU-stater att flytta tillbaks sina ambassader till Damaskus, enligt Syrienkännare.

ANNONS
|

Kriget i Syrien har rasat i snart åtta år. Med hjälp av mäktiga allierade – framför allt Ryssland och Iran – har president Bashar al-Assad kopplat greppet om runt två tredjedelar av landet.

Samtidigt är han mycket internationellt isolerad. EU röstade nyligen igenom nya sanktioner mot Syrien, och den officiella EU-retoriken är hård – unionen tänker inte betala för återuppbyggandet av landet förrän al-Assads regim går med på att inleda en politisk process vars mål är fria och rättvisa val.

Visum drogs in

När kriget rasade som värst valde de flesta EU-stater att flytta sin ambassadpersonal från Damaskus till Libanons huvudstad Beirut. Sverige fattade det beslutet 2012, för att markera mot Bashar al-Assads våldsamma attacker mot oppositionella och civila.

ANNONS

Sedan dess har de europeiska diplomaterna haft ett särskilt uppehållstillstånd i Syrien, och kunnat resa in i landet.

Men vid årsskiftet drogs tillstånden för diplomaterna plötsligt in av Syriens regering, bekräftar utrikesdepartementet för TT i ett mejl.

"Ett stort antal andra utländska beskickningar med samma typ av närvaro som oss har fått samma besked", skriver UD, och tillägger att beslutet innebär att "det kan bli svårare för diplomatisk personal att resa in i landet, och att Syriens kontakter med omvärlden sannolikt kommer att minska än mer".

"Spelar ett högt spel"

President Bashar al-Assad vill att ambassadernas personal ska flytta tillbaka till Damaskus, vilket skulle bidra till att Syriens relationer med omvärlden normaliseras, enligt Syrienkännaren Aron Lund som är kopplad till Utrikespolitiska institutet.

- Assad spelar ett högt spel. Han tänker: om vi ställer de här länderna inför valet att nedgradera relationerna nu eller ta ett steg mot oss, så räknar vi med att de kommer att ta ett steg mot oss i stället.

Taktiken går i linje med al-Assads diplomatiska stil även innan kriget, menar han.

ANNONS

- Den syriska regeringen har alltid drivit saker till sin spets och varit lite “allt eller inget”, för att utröna vilka som är på deras sida. Det är en utmattande och väldigt konfliktsökande taktik, som ofta fungerar.

Dock inte i Sveriges fall, enligt UD som skriver till TT att:

"Sverige överväger för närvarande inte att basera utsänd personal i Damaskus".

EU-bistånd hotat

De indragna uppehållstillstånden har också drabbat anställda vid EU-kommissionen, som behöver kunna arbeta i Syrien för att se till att humanitärt stöd kommer fram.

"Vi gör allt i vår makt för att vidta lämpliga åtgärder för att minimera effekterna på distributionen av EU:s humanitära stöd till Syrien", skriver Carlos Martín Ruiz de Gordejuela, talesperson för EU-kommissionen, till TT i ett mejl.

Han kommenterar inte ifall de indragna visumen redan har haft effekt på EU-kommissionens insatser i Syrien.

Miljoner människor har nåtts av EU-stöd i Syrien och grannländerna. Bara under 2018 avsatte EU 280 miljoner euro till humanitärt stöd till människor som drabbats av kriget i Syrien, varav hälften gick till stöd i Syrien, enligt EU-kommissionen.

ANNONS
TT

Bakgrund: Syrienkriget

Konflikten i Syrien bröt ut i mars 2011 i samband med den så kallade arabiska våren, då flera regeringar i regionen utmanades av demonstrationer och upproriska stämningar. Den syriska oppositionen krävde president Bashar al-Assads avgång och i utgångsläget demokratiska reformer, men motståndet kapades delvis av andra intressen.

Kriget förs i dag i praktiken av regionala stormakter, genom ombud. Bashar al-Assads regeringsstyrkor har med Rysslands, Irans och den libanesiska Hizbollahmilisens stöd tvingat bort rebeller och jihadistgrupper från en rad fästen i landet.

Ofta har regimens övertaganden föregåtts av långa belägringar och omfattande bombangrepp, med stora civila förluster som följd.

Västländer som till en början i första hand stödde rebellerna ställde efterhand om till att bekämpa terrororganisationen IS. USA har stött den arabisk-kurdiska alliansen SDF vars stomme består av den kurdiska milisen YPG, som USA:s Natokollega Turkiet ser som ett hot och betraktar som en terrororganisation.

Källor: Landguiden/UI, AFP, Reuters

ANNONS