Barn tillhörande befolkningsgruppen wayuu svalkar sig i skuggan vid sitt hem i Manaure på Guajira-halvön i Colombia. Arkivbild.
Barn tillhörande befolkningsgruppen wayuu svalkar sig i skuggan vid sitt hem i Manaure på Guajira-halvön i Colombia. Arkivbild.

Sverige manas hjälpa mot bortglömd svältkris

Varje vecka tynar ytterligare ett barn bort i Guajiras ensamma ökenlandskap – i en svältkris som pågått under många år. Human Rights Watch uppmanar nu Sverige att villkora Colombias inträde i OECD med en lösning på katastrofen.

ANNONS
|

Längst upp vid Colombias norra spets sträcker sig Guajira-halvön ut i Karibiska havet. Här, många mil från huvudstaden Bogotá, lider landets största ursprungsgrupp, wayuu, under de kanske svåraste levnadsförhållandena i Latinamerika.

Bristen på mat och dricksvatten är akut. Tillgången till grundläggande sjukvård är knapp, medan många av de resurser som trots allt når regionen försvinner i korruption.

De senaste två åren har 91 wayuu-barn under fem år dött av svält – nästan ett barn per vecka. Detta enligt myndigheternas egna siffror. Och troligen finns ett mörkertal.

- Detta är en oerhört allvarlig humanitär kris, som har blivit kronisk. Det är oacceptabelt att detta kan få ske i ett så relativt rikt land som Colombia, säger José Miguel Vivanco, människorättsorganisationen Human Rights Watchs (HRW) Latinamerikachef, till TT under en visit i Sverige.

ANNONS

"Inget förändrats"

Det panamerikanska organet IACHR uppmanade redan 2015 Colombia att vidta åtgärder för att lösa krisen. Därefter har landets självaste författningsdomstol kommit med en liknande uppmaning. Men enligt HRW – som besökt Guajira för att dokumentera situationen – har detta bara resulterat i punktinsatser, såsom brunnar som snabbt sinat eller tillfälliga matleveranser.

- I grunden har inget förändrats. Den här gruppen har inga mäktiga intressen som företräder dem, och det finns inga röster där att hämta för politikerna, säger José Miguel Vivanco.

Colombias president Juan Manuel Santos – som vunnit internationellt anseende efter fredsavtalet med Farc-gerillan – satsar nu stort på att få med sitt land i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den 22 mars ska Kommittén för utbildning, arbetsmarknad och sociala frågor ta upp landet för granskning.

Intresse från Sverige

Den tittar bland annat på om det finns en politik för att hjälpa sårbara grupper ur fattigdom.

- I nuläget misslyckas Colombia, rent objektivt, att möta dessa krav, säger José Miguel Vivanco, med syfte på wayuu-krisen.

ANNONS

HRW hoppas nu att OECD-länder som Sverige ska kräva en konkret handlingsplan mot svältkrisen som ett villkor för ett godkännande av Colombia.

- Detta är en kris som är fullt möjlig att lösa. Om OECD-länderna ställer upp det här kravet är jag säker på att regeringen illa kvickt skulle börja prioritera problemet.

- Vi har börjat med Sverige eftersom det är ett land som historiskt varit aktivt i sådana här frågor, säger José Miguel Vivanco.

Under sitt besök har han träffat Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin (MP) – som enligt HRW:s Sverigechef Måns Molander visade "intresse, men inga utfästelser". Vivanco ska även lyfta frågan med representanter för bland andra övriga nordiska länder, Schweiz och Kanada.

TT

Fakta: Kris på Guajira

Wayuu är med omkring 270000 människor Colombias största ursprungsbefolkningsgrupp, framför allt bosatt på Guajira-halvön i norra Colombia, men även i nordvästra Venezuela.

Under 2016 och 2017 dog 91 wayuu-barn under fem år av undernäring i Guajira, enligt myndigheternas officiella statistik.

Enligt en myndighetsrapport från 2015 var fyra av fem wayuu-barn under fyra år kortare än vad som är normalt för deras ålder, sannolikt på grund av undernäring.

Krisen har sina rötter i akut avsaknad av grundläggande statlig service. Enligt myndigheternas statistik har endast omkring en procent av wayuu-samhällena tillgång till vårdinrättningar, färre än sju procent rörlett vatten och mindre än tio procent möjlighet att rena vattnet de dricker.

Omfattande korruption försämrar ytterligare tillgången till livsnödvändigheter.

Regeringens åtgärder är undermåliga, enligt Human Rights Watch. Bland annat saknar utsända läkare mediciner för att behandla barn, medan matprogrammen ofta varit otillräckliga och flera brunnar som upprättats snart havererat eller enbart levererat salt vatten.

Källa: HRW

ANNONS