Premiärminister Theresa May. Arkivbild.
Premiärminister Theresa May. Arkivbild.

Svår brexitdebatt väntar pressad May

Storbritanniens premiärminister Theresa May förbereder sig för ännu en drabbning, när parlamentet nu diskuterar den jättelag som ska reglera utträdet ur EU. Trots eftergifter riskerar hon bakslag från upproriska ledamöter i det egna konservativa partiet.

ANNONS
|

Det brittiska parlamentet ska i dag börja diskutera regeringens förslag till utträdeslag. Förslaget innebär att den lag som 1972 anslöt Storbritannien till EU upphör att gälla vid utträdet, som ska ske den 29 mars 2019. Samtidigt överför den också runt 12000 EU-lagar till brittisk lag, för att garantera att det inte uppstår några luckor i lagstiftningen.

Grundprincipen råder det enighet om, men där upphör samsynen. Oppositionspartiet Labour anklagar regeringen för att skaffa sig maktbefogenheter som liknar medeltida monarkers genom lagförslaget. Många av EU-lagarna kräver nämligen justeringar, som enligt förslaget ska kunna göras av regeringen, utan att ändringarna i sin helhet behöver godkännas av parlamentet.

ANNONS

Labour får även medhåll av upproriska ledamöter i Mays eget konservativa parti. I ett försök att blidka kritikerna har brexitminister David Davis lovat att parlamentet ska få syna, debattera och rösta om det slutgiltiga avtalet med EU om utträdet, men frågan är om det räcker.

May är hårt pressad av EU att lämna besked i flera viktiga frågor i förhandlingarna, bland annat när det gäller att fastslå kostnaderna för utträdet. Samtidigt har 40 av Torypartiets totalt 315 parlamentsledamöter bestämt sig för att skriva under ett brev där de förklarar att de inte längre tror på May. Om ytterligare åtta ansluter sig kan det leda till en omröstning om partiledarskapet.

TT-AFP

Fakta: Förhandlingarna om brexit

Sedan Storbritannien den 29 mars i år formellt meddelat att man vill lämna EU i enlighet med Lissabonfördragets artikel 50 så har sex förhandlingsrundor hållits med EU om hur utträdet ska gå till.

Inledningsvis behöver parterna komma överens om den så kallade skilsmässodelen – bland annat om hur Storbritannien ska ersätta EU för framtida åtaganden som gjorts före utträdet samt vilka villkor som framöver ska gälla för de EU-medborgare som redan bor i Storbritannien och vice versa.

När EU:s stats- och regeringschefer bedömer att "tillräckliga framsteg" gjorts ska även förhandlingar inledas om framtida handelsavtal och övergångsregler.

ANNONS