Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon talar på tankesmedjan EPC i Bryssel.
Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon talar på tankesmedjan EPC i Bryssel.

Stolt Sturgeon hoppas på framtid i EU

Brexit 2019 kan följas av "scoxit" 2020, om inte Skottland får gehör för sina åsikter hos regeringen i London. De styrande i norr känner sig överkörda av England.

ANNONS
|

Kiltar i mängd fladdrar runt i Bryssel när tusentals inresta skottar gör sig redo för ännu en kvalfylld afton för sitt fotbollslandslag.

Alla har dock inte kommit för EM-kvalmatchen mot Belgien. Regionala regeringschefen Nicola Sturgeon lovar visserligen att "noga notera resultatet", men är främst på plats för att träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och brexitförhandlaren Michel Barnier.

Sturgeon och den skotska regeringen är starkt emot brexit och vill gärna markera det i Bryssel.

- Vi gillar idén om självständiga länder som samarbetar för det gemensammas bästa. Vi vill fortsätta att bidra. Alla organisationer har sina brister, men det finns en idealism i EU-projektet som tilltalar oss väldigt starkt i Skottland, hävdar Sturgeon inför en fullpackad åhörarsal hos tankesmedjan EPC.

ANNONS

Scoxit 2020?

Många inom Sturgeons nationalistparti, SNP, har en kluven inställning till brexit. Å ena sidan vill man helst inte lämna EU och absolut inte genom ett avtalslöst utträde. Å andra sidan har hela brexithärvan fått missnöjet med London och engelsk nationalism att öka ännu mer bland den skotska befolkningen.

- Brexit har fått många i Skottland att ifrågasätta hur Storbritannien fungerar. UK (Förenade kungariket) ska vara ett partnerskap mellan jämlikar – men så är det inte. Det skotska folkets åsikt ignoreras, säger Sturgeon, som räknar med en ny folkomröstning om skotsk självständighet "någon gång mot slutet av nästa år".

När Skottland senast röstade om självständighet, hösten 2014, var ironiskt nog EU-medlemskapet något som fick många att rösta nej. Oron var annars stor för att ett lämnande av Storbritannien skulle innebära att Skottland också måste lämna EU, i väntan på förhandlingar om ett EU-inträde som eget land.

"Djupare förståelse"

Den gången ville inte någon i Bryssel ge några löften till Skottland, av rädsla för att stöta sig med London. Nu tycker sig Nicola Sturgeon emellertid märka en helt ny attityd bland både EU-länder och EU-folk.

ANNONS

- Många inom institutionerna och i olika medlemsländer har efter brexit fått en djupare förståelse för varför Skottland vill bli självständigt och vilka fördelarna skulle vara. Det är något som Skottland på sätt och vis har förtjänat genom att bevisa att vi vill vara en konstruktiv och positiv partner, hävdar den skotska regeringschefen.

Att opinionsmätningar för tillfället ger en svag ledning för nej-sidan i en eventuell folkomröstning, med 51 procent mot 49, är inget som oroar henne.

- Det är inom felmarginalen. Och jämför man med senast, då vi 2012 drog i gång kampanjen (inför 2014) med ett stöd på 30 procent och sedan slutade på nästan 45, så ser jag tämligen fram emot att den här gången inleda kampen på 49, säger Nicola Sturgeon i Bryssel.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Skottland

Skottland är till ytan något mindre än Götaland och har 5,4 miljoner invånare. Landet var länge självständigt men ingår sedan 1707 i en union där numera England, Wales och Nordirland är de andra delarna – i dagligt tal kallad Storbritannien eller Förenade kungariket (United Kingdom).

Skottland har regionalt självstyre med eget parlament och egen regering. Storbritannien bestämmer dock fortsatt över bland annat skatter, social trygghet, försvar och internationella relationer.

I en folkomröstning om fullständig självständighet i september 2014 vann nej-sidan med 55,3 mot 44,7 procent, trots att ja-sidan steg kraftigt under kampanjens slutskede.

I det skotska parlamentet sitter 129 ledamöter. Nationalistpartiet SNP har nästan hälften av mandaten och leder den regionala regeringen med partiledaren Nicola Sturgeon som regeringschef.

I det brittiska parlamentet har Skottland 59 ledamöter – för närvarande 35 från SNP, 13 från Konservativa partiet, 7 från Labour och 4 från Liberaldemokraterna.

I EU-parlamentet har Skottland sex mandat – tre för SNP och en vardera för Brexitpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna.

ANNONS