USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset i mars förra året.
USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset i mars förra året. Bild: Susan Walsh/AP/TT

Så har Trump påverkat USA:s Mellanösternpolitik

Donald Trump har lovat att avsluta USA:s "ändlösa krig" – men har inte dragit ner på antalet soldater i Mellanöstern. Däremot har icke-militära projekt och civila insatser nedmonterats. Efter attacken mot Iran frågar sig många hur USA:s strategi i regionen egentligen ser ut.

ANNONS

Analytiker världen över har kliat sig i huvudet och försökt tolka USA:s agerande när supermakten valde att attackera och döda den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i början av januari.

Fanns det verkligen ett omedelbart hot mot amerikaner i regionen – och var anfallet en del av en större Mellanösternplan?

Daniel Benaim, Mellanösternexpert vid tankesmedjan Center for American Progress, anser att två starka impulser – snarare än en strategi – ligger till grund för USA:s agerande i regionen: Dels president Trumps löfte att minska närvaron och engagemanget. Dels viljan att vara tuff gentemot Iran, att i princip "mobba dem till underkastelse".

ANNONS

– Dessa två impulser går ofta tvärs emot varandra och gör det problematiskt på marken, konstaterar han för TT på telefon från Washington DC.

Vässa mot stormakter

Trump själv har sagt att han tycker om att vara oförutsägbar, att det är en styrka som innebär att han kan överraska fiender. Det senaste året har han också gjort många lappkast i politiken rörande Mellanöstern.

Den stora frågan är hur viktig Trumpadministrationen anser att regionen är för USA? I den försvarsstrategi som Vita huset lade fram 2018 heter det att man nu ska fokusera på att vässa försvaret mot andra stormakter som Kina och Ryssland.

Men tiotusentals soldater och mycket av den militära infrastruktur som behövs för storskaliga operationer finns fortfarande i Mellanöstern, där Saudiarabien och Israel är USA:s närmast allierade.

Benaim anser att området är både mer och mindre viktigt för USA nu är för 30 år sedan.

– Det är av mindre vikt eftersom USA nu är en nettoexportör av olja. Men regionen är av stor vikt eftersom där finns viktiga oljemarknader och vattenleder som är avgörande för global handel. Dessutom tror jag att hotet från jihadismen kommer att vara med oss länge, även om vi inte strider mot IS i detta nu.

ANNONS

Kontraproduktivt?

Trumpstyrets militära prioriteringar i kombination med upprepade nedskärningar i utrikesdepartementets budget har dock resulterat i en parallell utarmning av USA:s civila närvaro i regionen: Höga poster har förblivit obesatta, flera länder har länge stått utan ambassadörer och hjälpprogram har skurits ner.

– I både Irak och Syrien har civil hjälp och stabiliseringsstöd till områden som befriats från IS uteblivit, säger Benaim, som också undervisar vid New York University.

– Det är kontraproduktivt för regionen i stort och det hjälper inte i kampen mot IS eller i bekämpandet av Irans inflytande i regionen.

"Kungliga" gör upp

Den typ av civila "krockkuddar" som ofta finns i länder där USA har militär närvaro har således pyst sönder i stora delar av Mellanöstern och regionen runt Persiska viken.

I mer extrema fall, som när den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördades i Turkiet, innebar avsaknaden av ambassadörer att presidenten samt hans svärson och Mellanösternrådgivare Jared Kushner själva tog en stor del av kontakterna med saudiska och turkiska myndigheter, noterar tidskriften Foreign Affairs. Benaim talar om en kraftigt personcentrerad politisk makt där diplomater och tjänstemän inte har så mycket att säga till om.

– Trumps syn verkar vara att "kungliga familjer" i USA och i Mellanöstern och deras militärer och underrättelsetjänster ska göra upp. Diplomati och bistånd är oviktigt för honom, en inställning som jag själv tycker är kortsiktig.

ANNONS

Tina Magnergård Bjers/TT

USA:s president Donald Trump besöker Västra muren (även känd som Klagomuren) i Jerusalem 2017.
USA:s president Donald Trump besöker Västra muren (även känd som Klagomuren) i Jerusalem 2017. Bild: Evan Vucci/AP/TT
USA:s president Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman i Vita huset i mars 2018.
USA:s president Donald Trump och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman i Vita huset i mars 2018. Bild: Evan Vucci/AP/TT
En soldat bevakar en protest i Irans huvudstad Teheran i november förra året.
En soldat bevakar en protest i Irans huvudstad Teheran i november förra året. Bild: Ebrahim Noroozi/AP/TT

USA:s president Donald Trump har under sin tid som överbefälhavare gjort flera kovändningar i utrikespolitiken. Här är några exempel på sådana beslut som rör Mellanöstern.

I slutet av 2018 meddelade president Trump att alla soldater skulle tas hem från Syrien – för att kort därpå bestämma sig för att ändå ha kvar trupp där.

I somras gav Donald Trump order om en svarsattack efter att Iran uppgavs ha skjutit ner en amerikansk drönare, men ångrade sig och stoppade insatsen.

I höstas chockade Trump de kurdiska styrkor som varit USA:s allierade i norra Syrien, genom att plötsligt dra tillbaka amerikanska soldater därifrån.

Nyligen skickade USA:s militär ett brev till Iraks styre i vilket man aviserade sitt tillbakadragande från landet, efter att Iraks parlament röstat igenom en resolution i vilken det hette att man inte längre ville ha amerikansk truppnärvaro i landet. Men brevet avfärdades kort därpå som ett utkast utan betydelse.

ANNONS