Rysslands Vladimir Putin vid sin årliga maratonpressträff i Moskva som han höll i torsdags. Arkivbild.
Rysslands Vladimir Putin vid sin årliga maratonpressträff i Moskva som han höll i torsdags. Arkivbild. Bild: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Säkerhetstopp: Putin vill krossa Ukraina

Rysslands president Vladimir Putin är inställd på att förgöra Ukraina, men det finns just nu ingen större risk för en överhängande invasion. Den bedömningen gör Oleksij Danilov, chef för den nationella ukrainska säkerhetstjänsten i en intervju med nyhetsbyrån AFP.

ANNONS

Danilov konstaterar att allt tal om en förestående rysk invasion kan destabilisera Ukraina och spela Putin i händerna.

– Putin vill krossa vårt land. Kommer han att lyckas? Nej, det kommer han inte, säger Danilov.

– Våra medborgare kommer att skydda vårt land, fortsätter han och tillägger att både armén och civila kommer att bilda en bred nationell "motståndsrörelse" om Ryssland skulle attackera.

"Ingen stor ökning"

Spänningen i regionen har ökat efter det att USA tidigare i höstas uttryckte stor oro över en massiv tillströmning av ryska soldater vid den ukrainska gränsen, och samtidigt anklagade Putin för att planera en invasion av Ukraina.

ANNONS

Men Oleksij Danilov, spelar ner risken för en kraftig militär upptrappning. Enligt honom har det inte rört sig om någon "kritisk uppbyggnad".

Enligt ukrainska bedömningar har antalet ryska soldater vid den ukrainska gränsen ökat från omkring 93 000 i oktober till ungefär 104 000 nu.

– Vi anser inte det vara en stor ökning.

Danilov konstaterade också tidigare denna vecka att han inte tror att en invasion är akut förestående. Det skulle behövas minst 500 000 soldater i gränsområdet för att Ryssland skulle kunna "ha kontroll över en eventuell invasion", sade han då till Reuters.

"Slita sönder vårt land"

Oleksij Danilov, som också är rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, betonar i intervjun att myndigheterna inte vill "skrämma upp människor" med "krigsprat" eftersom det skulle kunna "destabilisera situationen i landet".

Putin har i åratal ifrågasatt Ukrainas legitimitet och hävdat att ryssar och ukrainare är "ett folk".

Danilov anklagar Kreml för att använda cyberattacker och fördjupa energikriser för att destabilisera Ukraina inifrån.

– Jag är övertygad om att det är Putins huvudmål.

Om allt annat faller så kan Ryssland föra sina trupper över gränsen, resonerar Danilov.

– De vill slita sönder vårt land så att det inte kan existera inom sina nuvarande gränser.

USA:s president Joe Biden har hotat Putin med sanktioner "som han aldrig varit med om förr" ifall Ukraina attackeras.

ANNONS

Ukrainska regeringsföreträdare har också uppmanat väst att förse landet med vapen. Man har också uppmanat till förebyggande sanktioner mot Ryssland.

– Att förse oss med vapen är det viktigaste, säger Danilov i intervjun med AFP.

"Vi är inte Ryssland"

– När vårt land är förstört, vem ska ni införa sanktioner mot då, undrar han.

Putin har förklarat att han kräver att USA ger Ryssland garantier att Nato stoppar sin expansion österut och att Ukraina aldrig kommer att ingå i den västliga militäralliansen.

Washington har svarat att man är redo att diskutera några av Moskvas frågor i början av januari.

Danilov å sin sida varnar väst för att gå med på några uppgörelser som rör Ukrainas öde utan att landets egna företrädare deltar.

Vad som än blir utfallet av dessa samtal så "kommer det inte att fungera om det inte har accepterats av ukrainarna", säger han.

– Vi är inte Ryssland. Det är omöjligt att få oss på knä, bara för att stora män har bestämt något för oss.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

ANNONS