Stats- och regeringscheferna Boris Johnson, Angela Merkel, Emmanuel Macron, Giuseppe Conte och EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk inför G7-mötet.
Stats- och regeringscheferna Boris Johnson, Angela Merkel, Emmanuel Macron, Giuseppe Conte och EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk inför G7-mötet. Bild: Markus Schreiber/AP/TT

Oro för recession präglar G7-mötet

Den ökade protektionismen utmålas som ett allvarligt hot mot världsekonomin vid G7-mötet i Frankrike. Enligt värdlandets president Emmanuel Macron behöver Europa genomföra åtgärder för att stimulera ekonomin.

ANNONS

Första dagen på G7-mötet överskuggades av en ökad protektionism i världen med handelstullar. EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk varnade för att Trumps upptrappade handelskonflikt med Kina och Europa skulle kunna leda till en global nedgång i ekonomin.

– Handelskrig leder till recession medan handelsavtal stärker ekonomin, sade han.

Macron sade att hans mål var att övertyga deltagarna på mötet om att alla förlorar på handelsoron. Han lovade att arbeta för en återhämtning av ekonomin och efterlyste bland annat skattesänkningar för att få fart på ekonomin.

– Särskilt när det gäller Europa så behöver vi nya åtgärder för att ge ekonomin en nystart, sade han.

ANNONS

Varnar för recession

Inför mötet bjöd Macron sin amerikanske motpart Donald Trump på en oplanerad lunch på Hotel du Palais i Biarritz i vad som sågs som ett försök att minska spänningarna mellan länderna.

Trump hade dagen innan återupprepat hotet om att införa tullar på franska viner, som motåtgärd till att Frankrike lagstiftat om en digitalskatt för amerikanska it-företag som Google och Facebook. Till journalister sade Macron att Trump är "en väldigt speciell gäst" och att de skulle diskutera en rad internationella frågor, däribland Libyen, Syrien och Nordkorea.

Donald Trump sade till journalister att "vi kommer att uträtta en hel del den här helgen".

Fler länder

Vid tredagarsmötet i Biarritz deltar de ekonomiska jättarna USA, Frankrike, Storbritannien, Japan, Tyskland, Italien och Kanada. EU deltar också i mötet liksom ledare från enskilda länder runt om i världen som Macron har bjudit in.

Storbritannien företräds av den nye brittiske premiärministern Boris Johnson. Han uttryckte sin oro för den upptrappade handelskonflikten mellan USA och Kina när han anlände till mötet.

– De som stöder tullarna riskerar att få skulden för nedgången i den globala ekonomin. Det här är inte rätt sätt att gå fram, sade han.

Nytt format

Förra årets G7-möte i Kanada slutade i att Donald Trump lämnade mötet i vredesmod och vägrade skriva under en gemensam kommuniké. Macron har därför valt att sätta ribban lågt och ändrat formen för mötet, bland annat genom att slopa kommunikén och bjuda in företrädare från andra länder och från civilsamhället.

ANNONS

Trump har föreslagit att Ryssland åter ska få bli ett av länderna i gruppen, men det har avvisats av bland andra Tyskland, Frankrike och Storbritannien med anledning av Rysslands annektering av Krim 2014.

Förutom ekonomin kommer G7-mötet att handla om klimatet och åtgärder för att minska skogsbränderna i Amazonas. Kärnenergiavtalet med Iran är ett annat aktuellt och omstritt ämne. Dessutom vill Macron att ledarna för de olika länderna ska diskutera frågor kring demokrati, jämställdhet och utbildning.

USA:s president Donald Trump bjöds på lunch av sin franske motpart Emmanuel Macron när han anlände till G7-mötet.
USA:s president Donald Trump bjöds på lunch av sin franske motpart Emmanuel Macron när han anlände till G7-mötet. Bild: Andrew Harnik/AP/TT

Fakta: G7

G7 bildades 1975 och står för Group of Seven. Det är ett informellt forum för de länder som brukar kallas för världens rikaste: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Även EU deltar, samt särskilt inbjudna ledare från Australien, Burkina Faso, Chile, Egypten, Indien, Senegal, Rwanda och Sydafrika, för att diskutera ojämlikheten i världen.

Kina, vars tillväxt tog fart långt efter att G7 bildades, ingår inte trots ekonomins storlek i dag.

Mellan 1997 och 2014 kallades klubben för G8. Då ingick även Ryssland, vars förtroende dock ansågs förbrukat i och med invasionen av Krim.

Källa: Reuters

ANNONS