Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
På Hart Island finns inga gravstenar – bara vita markörer ovanpå massgravarna. Arkivbild. Bild: Seth Wenig/AP/TT

Nu ska det bli enklare att besöka "Dödens ö"

Ön är en sista viloplats för över en miljon människor. Men eftersom det är fångar som gräver gravarna har tillgängligheten varit begränsad – något som staden New York nu har beslutat att ändra på.

Det tog över 30 år innan den nu pensionerade sjuksköterskan Elaine Joseph kunde besöka platsen där hennes dotter Tomika ligger begravd. Barnet var bara ett par dagar gammal när hon dog, i början av 1978.

– Jag vill inte att någon annan ska bestämma när jag kan besöka mitt barns gravplats. Jag vill kunna åka när jag vill, säger 65-åriga Joseph till nyhetsbyrån AFP.

En förödande snöstorm gjorde att Elaine Joseph inte kunde ta sig till bårhuset i tid för att göra anspråk på dotterns kropp. Och när stormen väl hade bedarrat hade Tomika redan begravts på Hart Island i New York, ibland kallad "Dödens ö".

– Jag ville begrava min dotter. Men jag kunde inte hitta henne. Staden tappade bort henne, har Joseph, som inte fick kännedom om dotterns sista viloplats förrän 2009, tidigare berättat i en intervju.

Omärkta massgravar

I över hundra år har ön fungerat som en enorm begravningsplats för människor utan familj och pengar, för dödfödda barn och offer för aids. Nu ligger här över en miljon människor i omärkta massgravar, vilket gör det till en av de största offentliga begravningsplatserna i USA. Fortfarande begravs här omkring 1 200 människor varje år, enligt AFP – men det var först 2015 som anhöriga tilläts besöka gravplatserna.

Kyrkogården sköts av stadens fängelsemyndighet, som betalar fångar från närbelägna Riker's Island för att begrava de döda. Men den personallösningen innebär också ett behov av omfattande säkerhetsåtgärder. Begravningsplatsen är bara öppen för anhöriga två dagar i månaden och väntetiden kan ibland vara flera månader lång. Väl på plats väntar beväpnade vakter och fotoförbud.

Hanteringen av de döda har väckt kritik under årens lopp. Dessutom har underhållet varit bristfälligt. Flera byggnader står i ruiner och ön är hårt ansatt av erosion som gjort att skelettdelar tittat upp ur marken.

Mer värdighet

Men från och med 2021 kommer Elaine Joseph och andra anhöriga förhoppningsvis att kunna besöka platsen mer regelbundet. Tidigare i veckan undertecknade New Yorks borgmästare Bill de Blasio planerna på att överföra ansvaret från fängelsemyndigheten till stadens parkkontor. Dessutom har man lovat att införa reguljär färjetrafik till ön.

– Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma. Jag vill berätta för min dotter och hennes en miljon vänner där att de äntligen kommer att få vila med värdighet, säger Joseph till CBS New York.

Sofia Eriksson/TT

Staden New York gör nu en insats för skänka mer värdighet åt begravningsplatsen Hart Island. Arkivbild. Bild: Seth Wenig/AP/TT
Över en miljon människor har begravts på Hart Island i New York. Arkivbild. Bild: Seth Wenig/AP/TT

Staden New York köpte Hart Island av en privat markägare på 1860-talet. Det blev en begravningsplats för hemlösa, fattiga och oidentifierade invånare. Kyrkogården är fortfarande i bruk och massgravarna saknar gravstenar.

Under 1980-talet begravdes många som dött av aids på en särskild del av Hart Island. Det kunde vara människor som förlorat kontakten med sina familjer eller som privata kyrkogårdar vägrat att begrava på grund av det stigma som omgärdade sjukdomen.

Varje år sker omkring 40–50 gravöppningar sedan anhöriga lyckats spåra kvarlevorna och önskar flytta dem till en privat kyrkogård.

Hart Island har tidigare fungerat som fångläger, mentalsjukhus, sanatorium, ungdomshem och militärbas.