Mugabes sorti skakar om kontinentens ledare

"Nu när den ekonomiska situationen i Uganda har förbättras så har regeringen möjlighet att se över löneförhöjningar för soldater, offentliganställda, sjukvårdsanställda och lärare samt ta tag i frågan om institutionsboenden", twittrade den ugandiske presidenten Yoweri Museveni.

Det är dock oklart vilken ekonomisk förbättring han syftade på. Ugandas svajiga ekonomi växer alltför sakta för att försörja det kraftigt stigande befolkningsantalet – som nu ligger runt 37 miljoner. Andelen ugandiska medborgare som lever på mindre än en USA-dollar om dagen har stigit till 27 procent. För fem år sedan var motsvarande siffra 20 procent.

Museveni biter sig fast

När nyhetsbyrån Reuters sökte en förklaring till Musevenis tweet fanns det ingen i presidentens stab som kunde kommentera frågan.

Men en inte alltför djärv slutstats är att den ugandiske presidenten blev en smula nervös av Robert Mugabes sorti. Att det dessutom var den zimbabwiska militären som banade väg för den gjorde inte saken bättre.

Den 73-årige Museveni är inne på sitt fjärde decennium vid makten. Han har varit Ugandas president sedan 1986, och han har med all önskvärd tydlighet visat att han avser att förbli vid sin post. Presidenten och hans anhängare försöker med näbbar och klor få igenom ett lagförslag som kan tillåta honom att ställa upp i valet 2021, för en sjätte mandatperiod. I dag säger lagen att en kandidat måste vara under 75 år gammal.

Parlamentarikern John Bapitist Nambeshe, som tillhör samma parti som presidenten men som opponerar mot lagförslaget om höjd åldersgräns, tvekar inte om syftet med Musevenis "generösa" tweet.

"Kolonial fantasi"

- Tidpunkten kan inte ha varit någon tillfällighet. Det var för att understryka sin makt, och för att försäkra sig om att han har militärens stöd, till skillnad från i Zimbabwe, säger Nambeshe.

Museveni är knappast ensam om att vara nervös. Flera långlivade afrikanska ledare har mött folkligt motstånd på senare år.

I exempelvis Togo, där far och son Gnassingbé suttit vid makten de senaste 50 åren, har tusentals protesterat mot styret under hösten. Och i Gabon utbröt oroligheter efter förra årets val då president Ali Bongo, vars familj har styrt landet i ett halvt sekel, utropades som segrare efter en omtvistad seger.

I Kongo-Kinshasa efterträdde Joseph Kabila sin far Laurent-Désiré Kabila i januari 2001 efter att denne mördats. Joseph Kabila har på senare år utmärkt sig genom att ständigt skjuta upp nästa val. När protesterna i Zimbabwe växte i styrka twittrade Kabilas biträdande stabschef Jean-Pierre Kambila att de var uttryck för en "kolonial fantasi".

"Kommer nya Mugabes"

"En konstruerad demonstration iscensatt av dem som inte accepterar befrielsen av Afrika. Nya Mugabes kommer att födas. Det här är inget att oroa sig för", skrev han i sin tweet

Andra långlivade ledare på kontinenten är exempelvis Ekvatorialguineas Teodoro Obiang Nguema som har suttit i 38 år på sin post och Kameruns president Paul Biya som haft ämbetet i 35 år.

Men det har skett förändringar också. I Burkina Faso tvingades Blaise Compaoré bort från makten 2014 efter kraftfulla protester mot att han försökte ändra konstitutionen för att kunna sitta kvar på sin post. Han hade då styrt landet i 27 år. I januari i år tvingades Gambias Yahya Jammehs fly till Ekvatorialguinea efter att ha förlorat valet. Han hade då regerat landet sedan 1994, då han grep makten i en kupp.

Och i förra veckan tvingades Zimbabwes president Robert Mugabe lämna sin post efter att ha styrt landet sedan 1980.