Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez skriver under dokument efter ett möte med portugisiska kollegor i november. Arkivbild.

Löfven har gott hopp om Gibraltarfrågan

EU-ledarna väntas godkänna britternas utträdesavtal och en framtidsdeklaration på söndagens toppmöte. Men hotet om ett avtalslöst brexit i vår är inte borta. Spanien fortätter att hårt driva Gibraltarfrågan.

EU-ledarna träffas på ett extrainsatt toppmöte i Bryssel på söndag för att godkänna förslaget till britternas utträdesavtal.

- Det är viktigt att utträdet sker under ordnade former, säger statsminister Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd.

Storbritannien ska lämna EU den 29 mars i vår. Utträdesavtalet ser dock till att det kommer att dröja innan företag och personer märker någon större skillnad.

Sanchez varnar

Enligt avtalet ska nuvarande EU-regler gälla under en övergångsperiod fram till sista december 2020. Den perioden ska även kunna förlängas en gång.

Under övergångsperioden är det tänkt att EU och Storbritannien ska förhandla fram avtal på olika områden som ska ersätta EU-medlemskapet.

Spanien har hotat att säga nej till utträdesavtalet och framtidsdeklarationen. Den spanske premiärministern Pedro Sanchez vill ha garantier för att Spanien får ett veto i alla framtida förhandlingar som berör brittiska Gibraltar på iberiska halvön.

På fredagskvällen upprepade Sanchez sin varning om att toppmötet på söndag riskerar att bli inställt om inte en överenskommelse om Gibraltarfrågan har kunnat träffas innan dess.

Största hotet

Den spanska regeringen har också krävt ett skriftligt löfte från Storbritannien om att de går med på att ett sådant förtydligande tas in i avtalet.

- Vi har gott hopp om att den frågan ska lösas, säger Löfven.

Det största hotet mot utträdesavtalet kommer från det brittiska parlamentet. En första principiell omröstning väntas ske där den 10 december.

Brexitanhängare har visat stor missnöje med avtalsförslaget. Bland annat har den brittiske brexit-ministern Dominic Raab lämnat sin post i protest.

"Väldigt stort problem"

- Ett nej i det brittiska underhuset skulle vara ett väldigt, väldigt stort problem, säger Löfven.

- Jag har svårt att se att vi kan omförhandla avtalet.

Ett avtalslöst brexit i slutet av mars nästa år skulle innebära stora konsekvenser för många företag och personer, till exempel för de tre miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien i dag. Utträdesavtalet reglerar deras rättigheter.

Både EU och Sverige förbereder sig för säkerhets skull på ett avtalslöst brexit. Enligt EU-minister Ann Linde (S) så kommer man till exempel att se till att resor mellan EU och Storbritannien fortsatt blir visumfria. i Sverige reder man ut vilka rättigheter som ska gälla för britter som bor här om Storbritannien kraschar ut ur EU utan avtal.

Nöjd med deklaration

I framtidsdeklarationen, som också ska antas på söndag, dras riktlinjerna upp för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Där ser man framför sig ett "brett, djupt och flexibelt partnerskap" på en rad områden.

Löfven är nöjd med deklarationen, eftersom Sverige vill ha ett så brett och djupt samarbete som möjligt. Han betonar bland annat att säkerhetssamarbetet med Storbritannien är viktigt för Sverige.

När det gäller handel med varor är ambitionen i deklarationen att undvika tullar, avgifter eller kvantitativa restriktioner.

Men det står sedan länge klart att Storbritannien inte blir en del av den inre marknaden, såsom till exempel Norge är genom EES-avtalet.

EU-medborgare som i framtiden vill flytta till Storbritannien kommer "inte att prioriteras framför ingenjörer från Sydney eller mjukvaruutvecklare från Dehli", förklarade den brittiska premiärministern Theresa May nyligen.