Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bageriägaren Florence Poirier, till vänster, luktar på en nybakad baguette som Mylène Poirier just har tagit ur ur ugnen, på bageriet i Versailles utanför Paris.
Bageriägaren Florence Poirier, till vänster, luktar på en nybakad baguette som Mylène Poirier just har tagit ur ur ugnen, på bageriet i Versailles utanför Paris. Bild: Michel Euler/AP/TT

Långsmala limpor blir krispigt kulturarv

Unesco utser Frankrikes baguetter till del av världens kulturarv.

FN-organet pekar på den bagartradition och den livsstil som anses omge de långsmala limporna, som mer än det mesta då får anses förknippat med just Frankrike.

Frankrikes regering ansökte förra året om kulturarvsstatus för det som president Emmanuel Macron har beskrivit som "250 gram magi och perfektion".

Varje år bakas fler än sex miljarder baguetter i Frankrike, enligt den franska bageribranschens siffror.

Antalet bagare i Frankrike som gör icke industribakade baguetter har minskat från 55 000 på 1970-talet till omkring 35 000 i dag.

Brödformen lanserades i Sverige av Danska Ångbageriet i slutet av 1880-talet, då med namnet pain riche. I Finland kallas brödsorten ibland batong.

Vid sidan av baguetter utser Unesco också tillverkningen av ljus rom på Kuba till ett särskilt kulturarv.