Amerikanska soldater samlas för en överläggning under en övning i Manbij, Syrien, i november 2018.
Amerikanska soldater samlas för en överläggning under en övning i Manbij, Syrien, i november 2018.

Kritiserat beslut ska vinna röster åt Trump

Donald Trumps besked att de amerikanska soldaterna ska skickas hem från Syrien har mötts av den kraftigaste kritikstormen hittills från presidentens egna. Beslutet, som riskerar att få ödesdigra konsekvenser, bör främst ses som röstfiske, enligt en expert.

ANNONS
|

USA måste fortsätta sitt engagemang i Syrien. Det slog landets särskilda Syriensändebud, James Jeffrey, fast så sent som i måndags. Det som den högt uppsatte diplomaten uttalade var Trumpregeringens policy för landet som slitits sönder av kampen mot IS-extremister samt interna konflikter, där parterna stöttas av Ryssland, Iran, Turkiet och USA.

Islamiska staten har visserligen försvagats, men bedömare i både Washington DC och FN är överens om att gruppen är långt ifrån besegrad. Ändå gick president Donald Trump bara några dagar senare ut med att kampen mot IS är över och att USA:s styrkor nu ska lämna Syrien.

ANNONS

Beskedet har mötts av massiv kritik.

"Kolossalt misstag"

Lindsey Graham, republikansk senator och normalt en av Trumps allierade, kallar presidentens beslut för ett "kolossalt misstag" som kan få "förödande konsekvenser för vår nation, för regionen och för hela världen". Han får sällskap av andra högt uppsatta republikanska politiker.

- Det är första gången som man egentligen ser kritik på bred front från det egna partiet, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

Fördömanden kommer också från demokratiska kongressledamöter och politiska bedömare.

- Trump går emot de egna ministrarna och vad de har sagt om Syrien. Halsbrytande är bara förnamnet. Han har förmodligen inte förankrat beslutet hos sina medarbetare utomlands, utan går på magkänsla, säger Åsard som dock inte utesluter att Trump kan komma att behöva backa om kritiken blir tillräckligt kraftig.

Men det handlar inte bara om en spontan ingivelse från Trumps sida.

ANNONS

Fokus på omval

Under valrörelsen 2016 lovade Trump att USA skulle ta hem sina soldater från krigsområden. Att avbryta insatsen i Syrien är en del av förverkligandet, enligt Erik Åsard. Men det måste också ses i ljuset av nästa presidentval.

- Trumps fokus är enbart på omvalskampanjen 2020, säger Åsard som inte utesluter att den eskalerande kritiken mot presidenten i samband med Rysslandsutredningen kan ha bidragit till att beskedet kom just nu.

Trump har själv motiverat sitt beslut på Twitter där han skriver att det är något som han har drivit i flera år. "Ryssland, Iran, Syrien och andra är de lokala fienderna till IS. Vi gör deras jobb" skriver han också.

- Man kan utgå från att de republikanska väljarna tycker att det är bra att skicka hem pojkarna, särskilt till jul och nyår, utan att vara insatta i vilka större utrikespolitiska konsekvenser det får, säger Åsard.

ANNONS

Nya Iranåtgärder?

För konsekvenser kommer det att få. USA har spelat en viktig roll i Syrien och när soldaterna försvinner lämnar de också sina allierade, vilket riskerar att ge ökat handlingsutrymme åt Bashar al-Assads regim.

- Det ger fri lejd, inte bara för al-Assad att fortsätta bedriva sina krigsoperationer utan också för Iran och Ryssland.

Dessutom kan USA:s Natokollega Turkiet komma att öka sin press på kurderna i Syrien.

Frida Stranne, USA-forskare vid högskolan i Halmstad, påpekar att Trumps beslut framstår som märkligt eftersom USA:s främsta mål i Mellanöstern anses vara att motarbeta regimen i Teheran.

"Man kan fundera över om andra åtgärder/aktioner mot Iran finns på bordet för Trump", skriver hon i ett mejl till TT.

TT

Fakta: Islamiska staten

IS är en väpnad sunniextremistisk rörelse. Den har sina rötter i en liten grupp som bildades i Afghanistan av jordaniern Abu Musab al-Zarqawi omkring år 2000. Han flydde till Irak när Afghanistan invaderades av USA. Där anslöt sig al-Zarqawis anhängare till den sunnitiska motståndsrörelsen i Irak, under namnet Tawhid al-Jihad.

2004 svor Tawhid al-Jihad trohet till Usama bin Ladin och bildade al-Qaida i Irak (AQI). Två år senare förlorade gruppen stöd efter attacker mot muslimer och sunnitiska klanstyrkor började döda AQI-anhängare. I ett försök att återfå lokalt stöd bytte AQI namn till Islamiska staten i Irak (Isi).

Under 2013 genomförde rörelsen flera attacker i månaden i Irak och gav sig in i det syriska inbördeskriget. Isi gick samman med syriska krafter och kallade sig Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis).

I januari 2014 tog Isis kontroll över den irakiska staden al-Falluja och kort därefter al-Raqqa i Syrien. I juni tog gruppen kontroll över den irakiska staden Mosul. Strax därpå utropade den terrorstämplade rörelsen sitt "kalifat" och Isis bytte namn till Islamiska staten (IS).

I augusti 2014 inledde USA flyganfall ihop med flera allierade mot IS i Irak för att i september utöka angreppen även till syriskt territorium. Sedan 2015 har IS pressats tillbaka och förlorat det mesta av det geografiska område gruppen lagt under sig.

Källor: BBC, Time

ANNONS