Sveriges EU-minister Hans Dahlgren vill få ett slut på brexitprocessen.
Sveriges EU-minister Hans Dahlgren vill få ett slut på brexitprocessen.

EU väntar otåligt på Mays besked

Storbritanniens regering kämpar mot klockan efter det senaste brexitbakslaget. Bryssel väntar otåligt på besked om vad britterna vill. Svaret kan komma i ett brev från premiärminister Theresa May inför veckans EU-toppmöte.

ANNONS
|

Den brittiska regeringen har suttit i krismöte under dagen och ett klargörande brev ska vara på väg från London till Bryssel. Theresa May kommer där att be Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om mer tid för brexitutträdet.

Enligt uppgifter till BBC kommer May att be om en förlängning till den 30 juni, med möjlighet till ytterligare förlängning om så behövs.

Medan klockan tickade i London möttes EU-ländernas EU-ministrar i Bryssel för att förbereda EU-toppmötet på torsdag och fredag. Budskapet därifrån är att britterna måste komma med ett klart och precist förslag om vad de vill.

ANNONS

Vill undvika krasch

- Ska man begära en längre förlängning så måste man ha ett motiv för det, det måste finnas en orsak att hänga upp det på, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) som var med på mötet.

Enligt planen ska Storbritannien lämna EU den 29 mars, men fortfarande finns inget godkänt avtal på plats och det skulle i så fall ske i helt oordnade former. En krasch som varken Storbritannien eller EU vill se.

Tio dagar före det planerade utträdet är det ingen som riktigt vet vad som kommer att hända. Det spekuleras om alla alternativ – en kort eller lång förlängning av brexitutträdet, en krasch eller till och med en ny folkomröstning som kan sluta med att det inte blir någon brexit.

Merkel kämpar

Tysklands förbundskansler Angela Merkel intygar att hon kommer att kämpa till den sista minuten för att undvika att Storbritannien lämnar utan avtal. Hon vågar dock inte förutspå vad EU-ledarna kommer att landa i för beslut på EU-toppmötet i Bryssel i slutet av veckan. Alltför mycket är oklart just nu.

ANNONS

- Det är en väldigt öppen fråga vad som kommer att stå i brevet, och därmed också hur EU ska hantera det, säger Dahlgren.

Krisläge

På måndagen komplicerades situationen rejält för den brittiska regeringen, då underhusets talman John Bercow, som sitter på makten om vilka förslag som parlamentet ska rösta om, förklarade att May inte kan lägga fram samma förslag till utträdesavtal som ledamöterna redan sagt nej till. Det som fram till dess hade varit Mays plan.

- Jag tror att talmannens besked har höjt ribban, och det gör att det är mer osannolikt att omröstningen kommer att ske i veckan, sade Storbritanniens brexitminister Stephen Barclay till Sky News.

Han konstaterade också att det är en krissituation för landet. Enligt Barclay tittar regeringen ändå på hur en tredje omröstning skulle kunna bli av.

TT

Fakta: Utträdesavtalet om brexit

EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.

Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.

Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och EU-tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.

För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.

ANNONS