Nordkoreaexperten Niklas Swanström tror att de båda ledarna inför världspressens kameror kommer att enas om att Koreakriget formellt är över, efter att vapenstillestånd rått sedan 1953.
- Det är positivt, då kan båda sidor säga att de har levererat. Men det ska inte blandas ihop med kärnvapennedrustning, säger han till TT.
De två länderna kan inte heller skriva ett formellt fredsavtal eftersom ett sådant även berör bland andra FN, Kina och Sydkorea, konstaterar bland andra tidningen The Washington Post.
"I stort" löst?
Träffen på onsdag i Vietnams huvudstad Hanoi äger rum drygt nio månader efter det haussade första toppmötet mellan Nordkoreas Kim Jong-Un och USA:s Donald Trump i Singapore. Det resulterade i ett tvåsidigt dokument i vilket USA:s president lovade att förse Nordkorea med säkerhetsgarantier och Pyongyang sade att man skulle arbeta för "total kärnvapennedrustning" på den koreanska halvön.
En stolt Trump hävdade efteråt att problemet med Nordkoreas kärnvapenhot "i stort" var löst. Sedan dess har han tonat ner retoriken.
I en FN-rapport som lades fram i början av februari konstaterades att Nordkoreas kärnvapenprogram fortfarande är intakt och att landet verkar för att dess kärnvapen inte ska kunna förstöras av ett militärt anfall. Detta bland annat genom att sprida ut produktionen och använda civila byggnader som flygplatser för montering och tester av robotar.
Men å andra sidan har Nordkorea efter Singaporemötet inte genomfört några robottester och den antiamerikanska propagandan i samhället har tonats ner ordentligt.
Vill vara kärnvapennation
Swanström, som är chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP) och som var i Nordkorea så sent som i höstas, säger att landet sannolikt inte kommer att nedrusta sina kärnvapen i en nära framtid. Vapnen är alltför viktiga ur ett säkerhetsperspektiv och för landets nationella identitet: Nordkorea vill se sig som en kärnvapennation, det är till och med inskrivet i grundlagen.
- Jag tror att vi kommer att se ett kärnvapenbestyckat Nordkorea lång tid framöver. Men landet kommer att fortsätta att förstöra vissa forskningsinstallationer, stationära uppskjutningsramper och testtunnlar. Det är sådant som man inte behöver längre och som USA redan vet var det finns, säger han.
Det är således stor skillnad på att nedrusta befintliga vapen och att begränsa utvecklingen av nya. I Nordkoreas fall är vägen mot verklig nedrustning lång, en process som även innefattar säkerhetsgarantier från USA (som att soldater och kärnvapen flyttas från regionen och att militärövningarna med Sydkorea upphör) och att Pyongyangs relationer med resten av världen börjar normaliseras, resonerar Swanström. I det sammanhanget uppstår svåra frågor, som hur man engagerar Nordkorea utan att samtidigt stärka en hårdför diktatur.
- Det viktigaste, som jag ser det, är att i de förhandlingarna som nu pågår skapas dialogkanaler mellan Nordkorea och USA. Sådant skapar kontaktytor och bygger förtroende.
Kanske inspektörer
Det två dagar långa toppmötet kommer med största sannolikhet att beskrivas som en stor framgång från både USA och Nordkorea, oavsett vad som sägs. Ländernas delegationer befinner sig nu i Hanoi och lär fila på uttalanden och en sluttext.
En möjlig utkomst är att internationella inspektörer bjuds in till Nordkorea, men under begränsade och övervakade former, spår Swanström. Mötets slutresultat är dock avhängigt personkemin mellan Trump och Kim, som båda är kända som starka och oberäkneliga individer.
- Vi kan bli oerhört förvånade, det kan vara så att båda är villiga att gå längre än man trodde, säger han.
Fakta: Töväder mellan Nordkorea och USA
Våren 2018 tinade relationen upp mellan diktaturen Nordkorea och omvärlden, bland annat efter Nordkoreas deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang.
Den 27 april samma år möttes ledarna för de två koreanska nationerna på gränsen mellan Nord och Syd och enades om att arbeta för ett fredsavtal och kärnvapennedrustning på Koreahalvön.
Den 9 maj besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Nordkorea och träffade landets ledare Kim Jong-Un, vilket sågs som en förberedelse för ett toppmöte mellan Kim och USA:s president Donald Trump. Som ett tecken på god vilja förstörde Nordkorea i slutet av maj sin anläggning för kärnvapentester i Punggye-ri och släppte tre amerikaner som suttit fängslade i Nordkorea.
Det historiska toppmötet ägde rum i Singapore den 12 juni i fjol. De båda ledarna sade sig ha fått mycket bra kontakt och skrev under ett avtal där Kim lovade att arbeta för en kärnvapenfri koreansk halvö och Trump lovade säkerhetsgarantier åt landet som i många år varit USA:s fiende.
Ett nytt toppmöte är inplanerat till den 27-28 februari i Vietnams huvudstad Hanoi.
Bakgrund: Koreakriget
Korea har genom seklerna varit hårt ansatt utifrån, än av Japan, än av Kina. Vid sekelskiftet 1900 lade Japan under sig Korea och 1910 annekterades halvön.
Ockupationen upphörde med Japans nederlag i andra världskriget 1945. Korea befriades då av sovjetiska och amerikanska trupper som besatte varsin del av landet. Tanken var att Korea skulle återförenas, men Nord och Syd kunde inte enas. Ansvaret överläts till FN men där blev diskussionerna också fruktlösa. I stället utropades 1948 två helt nya stater: Sydkorea och Nordkorea.
Med stöd från Kina och Sovjetunionen anföll Nordkorea 1950 grannen i syd. FN:s säkerhetsråd röstade kort därefter för att skicka trupp till Sydkoreas försvar. 16 länder ställdes upp och leddes inofficiellt av USA.
Koreakriget kom att rasa mellan 1950 och 1953 och även involvera Kina. Så småningom hamnade man i ett dödläge och 1953 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Inget permanent fredsavtal har undertecknats, men mellan de två koreanska staterna finns en demilitariserad zon.
Kriget tros ha krävt uppemot fem miljoner dödsoffer, nära 37000 av dem amerikaner. Efter det har den koreanska halvön varit delad mellan det Sovjetallierade Nordkorea och det USA-stödda Sydkorea. Sedan Sovjetimperiet vittrade sönder, och stödet från Moskva upphörde, har Nordkorea lutat sig mot Kina.
Källor: USA:s försvarsdepartement, Nationalencyklopedin, Icasualties.org med flera
Bakgrund: Det slutna Nordkorea
Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.
Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.
Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.
Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för mycket omfattande sanktioner.
Källor: Landguiden, NE med flera
