Ett israeliskt flyganfall över Gaza stad på torsdagen.
Ett israeliskt flyganfall över Gaza stad på torsdagen. Bild: Hatim Moussa/AP/TT

Israel kallar in tusentals reservister

Dödssiffrorna stiger, och Israel uppges överväga att skicka in markstyrkor i Gazaremsan. Israel flyttar flygtrafiken till Eilat och kallar in tusentals av försvarets reservister.

ANNONS

I flera dygn har den palestinska islamiströrelsen Hamas, terrorstämplad av bland annat EU, skickat mängder av raketer in över Israel, som har svarat med massiva flyganfall mot Gazaremsan.

Riskerna med att hålla i gång trafiken på Israels enda större internationella flygplats, Ben Gurion mellan Tel Aviv och Jerusalem, sågs på torsdagsmorgonen som så stora att alla passagerarflyg dirigerades om. Planen får i stället gå till Ramon-flygplatsen vid charterorten Eilat längst i söder – ungefär fyra timmars bilväg från Tel Aviv och Jerusalem.

Hamas svarade med att organisationen har en ny jätteraket som når hela Israel, även Eilat. Raketen är döpt till Ayyash 250. Namnet syftar på den ökände bombmakaren Yahya Ayyash som dödades av Israel 1996, och siffran kan tolkas både som raketens vikt och dess aktionsradie, 250 kilogram respektive kilometer.

ANNONS

Israeliska medier rapporterar att minst en raket slagit ned "i Eilat-regionen", men den verkar inte ha orsakat några större skador.

Gick in 2014

Enligt Hamasmyndigheterna har över 100 liv krävts i Israels bombningar av Gaza sedan i måndags, rapporterar AFP. Bland dem finns omkring 25 barn. Omkring 580 har skadats enligt, hälsomyndigheterna på Gazaremsan. Israel förklarar att man gör allt för att undvika civila offer, men att den militära infrastrukturen ofta finns i tätbefolkade stadskvarter i Gaza.

Just den svårnavigerade och riskabla stadsmiljön gör också att Israel genom åren oftast har dragit sig för att anfalla på andra sätt än via luften. Men bland annat under Gazakriget 2014 gick markstyrkor in.

Och även nu har en plan tagits fram för hur Israel skulle kunna genomföra en markoffensiv inne i Gaza, rapporterar The Jerusalem Post och andra medier.

Permissioner för militär har dragits in, och försvarsminister Benny Gantz bad på torsdagskvällen israeliska armén att kalla in 9 000 reservister. De soldater som kallas in tillhör främst stridande förband och kommandocentraler.

Tidigare under dagen rapporterades om att 7 000 reservister kallats in, soldater som tillhör enheter för luftförsvar samt medicinsk personal, skriver Times of Israel.

Till gränsen

Något beslut om att genomföra markoffensiven har ännu ej fattats. Och uppgifterna kan även ingå i ett förhandlingsspel, eftersom det samtidigt rapporteras att Hamas signalerat att man är redo att diskutera eldupphör, men att Israel säger nej till det.

ANNONS

Försvarsmakten IDF sätter dock kraft bakom orden genom att militära resurser nu skickas till gränsområdet.

Stora delar av Israel lever i skräck för raketregnet från Gaza – hittills denna vecka räknar myndigheterna till 1 500 raketer som kommit in över gränsen. Sju personer har dödats, däribland en sexåring, vars hus träffades av en raket, enligt hjälporganisationen Hatzolah.

"Tvåfrontskrig" hotar

Samtidigt fortsätter regelrätta gatustrider mellan araber och judar som den uppblossande konflikten utlöst på flera håll i landet, däribland i städerna Lod, Akko och Haifa, rapporterar AFP.

– Det som har hänt de senaste dagarna i israeliska städer är oacceptabelt. Inget rättfärdigar att judar lynchar araber, eller att araber lynchar judar, säger premiärminister Benjamin Netanyahu, och konstaterar att Israel står inför ett "tvåfrontskrig".

En konkret orsak till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah anser att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem.

Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar – i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? Eller ännu längre tillbaka?

ANNONS

Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Marktvisten har även lett till sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israelisk polis vid al-Haram al-Sharif/Tempelberget, den omstridda plats i Jerusalems gamla stad som båda religioner ser som helig. Nu firar muslimerna id al-fitr, storhelgen som avslutar fastemånaden ramadan, och på torsdagen ersattes våldsscenerna på platsen av 100 000 bedjande.

Pontus Ahlkvist/TT

Henrik Samuelsson/TT

Anhöriga vid begravningen av en israelisk soldat i Elyakim på torsdagen. Soldaten är Israels första militära dödsoffer i veckans strider.
Anhöriga vid begravningen av en israelisk soldat i Elyakim på torsdagen. Soldaten är Israels första militära dödsoffer i veckans strider. Bild: Sebastian Scheiner/AP/TT
Bedjande män under id al-fitr framför al-Aqsamoskén i Jerusalem på torsdagen.
Bedjande män under id al-fitr framför al-Aqsamoskén i Jerusalem på torsdagen. Bild: Mahmud Illian/AP/TT

Bakgrund: Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer arealer än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, både genom flera krig och med stark uppbackning från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat mer landområden.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.

ANNONS