Irans president Hassan Rohani. Arkivbild.
Irans president Hassan Rohani. Arkivbild.

Iran på väg att gå utanför kärnavtalets ramar

Iran kommer att överskrida de gränser som formulerats för anrikat uran i det globala kärnenergiavtalet om tio dagar, meddelar landets atomenergimyndighet. EU manar Iran till lugn och återhållsamhet.

ANNONS
|

Enligt Behrouz Kamalvandi, talesperson för Irans atomenergimyndighet, ökar landets depåer, som begränsats i avtalet, med snabbare takt för varje dag.

- I dag har nedräkningen börjat mot att överskrida 300 kilo anrikat uran. Om tio dagar (den 27 juni) kommer vi att passera gränsen, säger han vid en tv-sänd presskonferens.

Överskridningen kommer att upphävas när "andra parter lever upp till sina åtaganden", säger han från kärnkraftverket i Arak, sydväst om Teheran.

ANNONS

Behrouz Kamalvandi lägger till att det fortfarande finns tid för andra länder att hjälpa till att skydda Iran från amerikanska sanktioner, men att länderna i så fall måste börja agera i stället för att bara prata.

Vill rädda avtalet

President Hassan Rohani sade den 8 maj i år, på dagen ett år sedan USA meddelat att landet drar sig ur avtalet, att Iran skulle sluta följa de begränsningar om depåer av tungt vatten och anrikat uran som preciserats i avtalet.

Han sade då att åtgärden var ett svar på USA:s tillbakadragande och att hans ultimatum syftade till att rädda avtalet.

Iran har även hotat med att ytterligare minska på åtagandena i avtalet den 8 juli om kvarvarande länder – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland – inte hjälper till att skydda Iran från USA:s sanktioner.

Enligt Teheran har nu EU kort tid på sig om unionen vill rädda avtalet. Men EU tänker vänta in rapporter från det internationella atomenergiorganet IAEA.

- Våra bedömningar baseras på IAEA:s rapporter, inte på uttalanden, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

ANNONS

"Inte att acceptera"

Hon tillägger att Iran hittills följt avtalet och att EU hoppas att det förblir så. Den tyske utrikesministern Heiko Maas hänvisar också till IAEA-rapporter, samtidigt som han varnar Teheran.

- Vi kommer verkligen inte att acceptera ett ensidigt minskat åtagande, säger Maas.

Även den brittiska regeringen varnar Iran, medan Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återhållsamhet.

- Vi uppmanar starkt Iran att uppträda på ett sätt som är tålmodigt och ansvarsfullt, säger han.

I avtalet från 2015 lovade Iran att minska sin kapacitet inom kärnenergi under flera år och tillåta internationella observatörer i landet, i utbyte mot lättnader av internationella sanktioner. Antalet avancerade centrifuger för anrikning av uran begränsades och anrikningen sattes till max 3,67 procent, betydligt lägre än de runt 90 procent som krävs för att användas till kärnvapen.

Ökade spänningar

Spänningarna mellan länderna har ökat sedan USA drog sig ur avtalet och samtidigt aviserade nya ekonomiska sanktioner. USA har ökat sin militära närvaro i området och terrorstämplat det iranska revolutionsgardet.

ANNONS

Iran svarade med att stämpla USA:s väpnade styrkor som en terrororganisation.

USA och Saudiarabien har lagt skulden på Teheran för attackerna mot två tankerfartyg i Omanbukten förra veckan. Men Iran fortsätter att neka till anklagelserna. I ett uttalande på måndagen skriver Abbas Mousavi, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, att anklagelserna är en "fortsättning på den felaktiga väg" som Saudiarabien slagit in på och som "baseras på militarism och att orsaka kriser och spänningar".

Teheran säger sig också ha sprängt ett stort nätverk som drivs av den amerikanska underrättelseorganisationen CIA och som ägnat sig åt spioneri via internet. Flera misstänkta har gripits i olika länder, hävdar Iran.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Kärnenergiavtalet

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som detta bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade dock president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot landet. De tre EU-länder som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter att USA lämnade avtalet bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden som ingår i kärnenergiavtalet. Beslutet innebär att Iran inte förhåller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten.

ANNONS