Efter att ha klarat av brexitfrågan övergick EU-ledarna vid veckans toppmöte i Bryssel till att diskutera relationen till Turkiet och EU:s framtida utvidgning.
Trots att det kommer att dröja många år innan något nytt EU-land kan bli aktuellt är frågan känslig. Det som nu diskuteras är om Nordmakedonien och Albanien ska få tillstånd att ens börja förhandla om EU-medlemskap.
Löfte gavs i fjol om ett beslut i juni i år. Men då bollades allt bara vidare till nu i höst.
Och inte heller nu ges några besked. När den första toppmötesdagen avslutades vid två-tiden på natten gjordes inget uttalande alls om läget för de två länderna, sedan stats- och regeringscheferna inte kunnat enas om vad som bör hända nu.
Franskt motstånd
Så gott som samtliga EU-medlemmar ger visserligen tummen upp för att åtminstone förhandla med Nordmakedonien, efter landets namnbyte i vintras. Däremot är fler länder tveksamma till att ge klartecken till Albanien.
Men enighet krävs – och Frankrike säger ihärdigt nej.
Frankrike vill att EU först reformerar hela inträdesprocessen, som anklagats för att både ta för lång tid och inte sätta tillräcklig press på nya medlemsländer att genomföra nödvändiga ekonomiska och juridiska reformer.
– Ärligt talat har det varit lite för mycket känslor i det här. Även om en förhandlingsstart godkänns kommer den inte att inledas förrän nästa år. Och sedan kommer själva processen att ta många år, säger en högt uppsatt EU-källa – som samtidigt försöker tona ned motsättningarna.
En möjlighet som nu kan bli aktuell är att skjuta på beslutet till i vår, inför det EU-toppmöte om västra Balkan som planerats till Zagreb den 6-7 maj.
Budgetstrid
Under fredagsförmiddagen ska stats- och regeringscheferna avsluta toppmötet med att främst tala om framtidsfrågor och den långtidsbudget som just nu förhandlas fram för åren 2021–2027.
Oenigheten gäller främst själva slutsumman. EU-kommissionen har föreslagit en nivå motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas totala bruttonationalinkomst, BNI. Nuvarande ordförandelandet Finland har kontrat med en kompromiss där man vill lägga sig mellan 1,03 och 1,08 procent.
Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna tycker dock att även det är för mycket och vill få ner summan till 1,0.
Några beslut om budgeten väntar dock inte vid EU-toppmötet.
Wiktor Nummelin/TT
Maria Davidsson/TT
EU har utvidgats sju gånger sedan de sex ursprungsmedlemmarna 1951 skrev under om att skapa "kol- och stålunionen". Senast utökades unionen den 1 juli 2013 då Kroatien blev medlem nummer 28.
För närvarande pågår dessutom medlemskapsförhandlingar med Turkiet (sedan 2005), Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). För Turkiet är dock processen i princip stoppad sedan 2017, medan arbetet går ytterst långsamt framåt för de två andra. Av de drygt 30 så kallade förhandlingskapitlen som ingår har Montenegro endast avslutat tre och Serbien två.
Därtill har Albanien och Nordmakedonien status som kandidatländer, men har ännu inte fått inleda formella förhandlingar med EU. Bosnien-Hercegovina har i sin tur ansökt om medlemskap, men ännu inte accepterats som kandidatland.