Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En syrisk man utanför ett flyktingläger i Kokkinotrimithia utanför Nicosia på Cypern. Arkivbild. Bild: Petros Karadjias/AP/TT
En syrisk man utanför ett flyktingläger i Kokkinotrimithia utanför Nicosia på Cypern. Arkivbild. Bild: Petros Karadjias/AP/TT

Hit kommer flest flyktingar per capita i EU

Europa har försökt begränsa möjligheterna för migranter att fly hit. Men på det delade Cypern finns ett kryphål.
Här hamnar dock de flyende i kläm – mellan två bittra fiender som vägrar att samarbeta.

En halvtimme söder om Nicosia reser sig stängsel ur marken. På andra sidan finns rader av baracker – hem åt hundratals människor som flytt till Cypern. På den öppna mottagningsenheten i Kofinou bor flyktingar och migranter i väntan på asylbesked. 23-årige Clinton Yebga från Kamerun har varit här i tre månader.

– Det är ganska plågsamt faktiskt, dålig mat och undermåliga toaletter, säger han till TT.

– Vi kan bo utanför lägret, men samhället är inte så välkomnande. Det är nästan omöjligt att hitta boende och jobb, vilket gör det svårt att förbättra vår situation. Jag är bara kvar här för att jag inte har något alternativ.

Nära konflikter

I takt med att Europa har stängt sina gränser har fler migranter kommit till Cypern. Ön är den EU-medlem som ligger närmast Mellanöstern och cyniska människosmugglare säljer in det som ett billigare alternativ än andra Medelhavsländer.

Förra året kom tre gånger så många migranter till Cypern än året innan. Jämfört med länder som Grekland eller Italien är antalet lågt. Men faktum är att Cypern tar emot flest asylansökningar av alla EU-länder i förhållande till sin befolkning. Förra året, till och med november, ansökte 11 975 människor om asyl enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

– I nuläget tar det tre till fem år att få ett slutligt svar, säger Emilia Strovolidou på UNHCR:s Cypernkontor.

Migranterna hamnar ofta i kläm på grund av den komplexa situation som råder på ön. Sedan 1974 är den delad i en nordlig turkcypriotisk del – som bara erkänns av Turkiet – och i en grekcypriotisk stat som företräder Cypern i EU.

– Öns delning gör det väldigt svårt att hantera flyktingkrisen. De båda sidorna varken kommunicerar eller samarbetar med varandra, säger Zenonas Tziarras, forskare vid Prio Cyprus Centre i Nicosia.

– Statliga institutioner är pressade. Situationen överbelastar systemet och det allvarligaste är att det får negativa konsekvenser för migranternas förutsättningar och hälsa.

Smugglare

Många som flyr till ön anländer till den norra turkcypriotiska delen för att sedan ta sig över gränsen, den FN-patrullerade så kallade gröna linjen, till den grekcypriotiska staten för att söka asyl. De båda regeringarna vägrar att erkänna varandra, varför Turkiet inte heller tillämpar sitt flyktingavtal med EU här.

Norra Cypern saknar asylsystem och integrationsmöjligheter, men Clinton Yebga hade ingen aning om öns konfliktfyllda historia när han landade där i november. Han säger att han förföljdes i Kamerun på grund av sitt jobb som journalist och mellanlandade i Istanbul innan han reste till den turkcypriotiska delen av ön på studentvisum.

– Först då fick jag veta att Cypern är delat. Jag betalade smugglare 250 euro (2 600 kronor) för att ta mig söderut över gränsen för att kunna söka asyl. Det var min enda utväg och jag var väldigt nervös för att åka fast.

Polariserad debatt

Grekcyprioterna anklagar Turkiet för att låta migranter flyga in till norra Cypern utan större kontroll. Regeringen i Nicosia har sedan ett par månader tillbaka förstärkt säkerheten vid den gröna linjen och aviserat hårdare tag mot framför allt ekonomiska migranter.

– Den offentliga debatten har blivit allt mer polariserad, med populism och rasism på ena sidan och humanitära argument och rättighetsgrupper på den andra, säger Tziarras.

– Debatten har blossat upp igen över de nya migrationsåtgärderna. Många tycker att de är populistiska och överdrivna, anser han.

Sofia Eriksson/TT

Kameruniern Clinton Yebga i sitt rum på mottagningsenheten för asylsökande i Kofinou i Cypern. Bild: Privat/TT
Kameruniern Clinton Yebga i sitt rum på mottagningsenheten för asylsökande i Kofinou i Cypern. Bild: Privat/TT
Över hundra människor räddades från en smuggelbåt den 14 januari. Båten var på väg från Mersin i Turkiet och upptäcktes utanför staden Protaras på Cypern. Här förs några av de som befann sig ombord i land av en kustbevakningsbåt. Bild: Petros Karadjias/AP/TT
Över hundra människor räddades från en smuggelbåt den 14 januari. Båten var på väg från Mersin i Turkiet och upptäcktes utanför staden Protaras på Cypern. Här förs några av de som befann sig ombord i land av en kustbevakningsbåt. Bild: Petros Karadjias/AP/TT
En mamma och ett barn som räddats från en smugglarbåt utanför Cyperns kust i januari i år. Bild: Petros Karadjias/AP/TT
En mamma och ett barn som räddats från en smugglarbåt utanför Cyperns kust i januari i år. Bild: Petros Karadjias/AP/TT

Cypern ligger i östra Medelhavet.

Cyperns moderna historia har präglats av motsättningar mellan öns två stora folkgrupper: grek- och turkcyprioter. 1974 ledde en grekiskt initierad kupp till att Turkiet invaderade den norra delen av ön. Cypern delades i praktiken i en nordlig, turkcypriotisk del och ett grekcypriotiskt söder. Sedan dess har segdragna förhandlingar om försoning pågått, utan några större framgångar.

1983 utropade turkcyprioterna formellt en egen stat som dock bara har erkänts av Turkiet.

Ön har två presidenter, två regeringar och två parlament, men det är bara grekcyprioternas administration som är internationellt erkänd och som företräder Cypern i EU.

Källa: Landguiden/UI

Det sammantagna antalet migranter och flyktingar som kom till Europa:

2019: 125 472

2018: 141 472

2017: 185 139

2016: 373 652

2015: 1 032 408

2014: 225 455

Källa: UNHCR

Antalet nya asylansökningar i Cypern. De flesta som söker asyl i Cypern kommer från Syrien.

2019: 11 975 (till och med november)

2018: 7 713

2017: 4 459

2016: 2 871

2015: 2 108

2014: 1 628

2013: 1 346

Källa: UNHCR