Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Montenegros nya premiärminister Zdravko Krivokapic talar i parlamentet i huvudstaden Podgorica på fredagen sedan hans koalition vunnit knappt.
Montenegros nya premiärminister Zdravko Krivokapic talar i parlamentet i huvudstaden Podgorica på fredagen sedan hans koalition vunnit knappt. Bild: Risto Bozovic/AP/TT

Historiskt maktskifte i Montenegro

Montenegro får en ny regering drygt tre månader efter parlamentsvalet. Det blir ett historiskt maktskifte när socialistpartiet DPS får tacka för sig efter 30 år vid makten. Nu ökar den ortodoxa kyrkans politiska inflytande.

En mer högerinriktad och Serbienvänlig koalition tar över, där även gröna inslag ingår.

I valet den 30 augusti vann koalitionen Za buducnost Crne Gore (ungefär "För Montenegros framtid") en lövtunn seger. Vid fredagens förtroendeomröstning i parlamentet stödde 41 av 81 ledamöter den nya regeringen.

Landets nye premiärminister heter Zdravko Krivokapic, och lovar att hans regering ska ta sig an den ekonomiska nedgången, viruskrisen, korruptionen och den organiserade brottsligheten, vilket är en nyckelfråga om Montenegros långsiktiga mål om ett EU-medlemskap ska kunna nås.

Det nya kabinettet består till stor del av unga välutbildade experter – inte politiker. En expertregering är ett sätt att kringgå de ideologiska åsiktskrockarna i parlamentet, enligt den politiska analytikern Aleksander Popov.

Kriminella nätverk

En diger uppgift för regeringen blir att försöka montera ned den statsapparat som DPS byggt upp under årtionden.

Krivokapic, hans allierade och människorättsgrupper har länge anklagat presidenten och DPS-ledaren Milo Djukanovic för att ha styrt landet som en egen förläning med kopplingar till kriminella nätverk.

Det förnekar förstås Djukanovic som sitter kvar på sin post till presidentvalet 2023. Han får mycket av äran för att Montenegro är en stark kandidat för EU-medlemskap, men kritiseras också för att ha byggt sitt långvariga maktinnehav på korruption

Beslag av tillgångar

Den 62-årige Krivokapic är professor i maskinteknik och författare till en lång rad vetenskapliga artiklar och böcker. Han backas upp av den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan, som i över ett år dagligen har protesterat mot en lag som ger staten rätt av beslagta religiösa tillgångar vars historiska ägarskap inte kan bevisas. Det gäller till exempel hundratals kloster.

Religionslagen ska ändras, har Krivokapic lovat. Den antogs i slutet av 2019 och är den främsta förklaringen till DPS:s svaga resultat, enligt politiska bedömare. Följden blev att partiet hamnade på kant med kyrkan.

Efter president Titos död 1980 blev motsättningarna inom Jugoslavien tydliga. Montenegro slöt dock länge lojalt upp bakom Serbien under krigen och kriserna i spåren av Jugoslaviens sönderfall: först som en del i ett ”rest-Jugoslavien”, därefter som en del i en lösare union. Efter en folkomröstning 2006 utropade dock Montenegro sin självständighet.

Det bergiga Montenegro var minst av de sex delrepubliker som utgjorde Jugoslavien. Montenegro har kust mot Adriatiska havet och är politiskt öppet mot västra Europa som kandidat för medlemskap i EU.

Landet har drygt 620 000 invånare.