Det blir ingen tydlig majoritet i valet, enligt preliminära valresultat. PSOE får med sitt resultat 123 mandat, med nästan 98 procent av rösterna räknade. Men det krävs 176 mandat för en majoritet i den nedre kammaren i Spaniens parlament, "el congreso de los diputados", som i praktiken tillsätter landets premiärminister.
Konservativa PP hade knappt 17 procents stöd – det sämsta resultatet i partiets historia.
Vänsteralliansen Unidas Podemos fick strax över 14 procent av rösterna medan liberalkonservativa Ciudadanos nämade sig 16 procent. Det högerextrema uppstickarpartiet Vox kammade hem drygt 10 procent, rapporterar El País.
Övriga partier hade sammanlagt strax över 10 procent.
Bollen hos Sánchez
Enligt statsvetaren Niklas Bremberg ligger det faktum att PSOE blev största parti, och att PP gjort ett historiskt dåligt val, i linje med förväntningarna.
- Den stora nyheten är att Vox tar plats i parlamentet. Samtidigt ligger de under de siffror som en del opinionsinstitut förutspått – de verkar landa på 24 mandat, snarare än uppåt 30, säger han till TT.
Det tycks inte som att Vox tillsammans med PP och Ciudadanos får tillräckligt med mandat för att bilda regering. I stället ligger initiativet att bilda regering med Podemos hos Pedro Sánchez och PSEO, enligt Bremberg.
Frågan är dock vilket stöd en sådan regering kan få, inte minst hos mindre partier i Baskien och Katalonien.
- Exakt vilken typ av koalition det kan bli, och vilket parlamentariskt stöd den kan få, återstår att se, säger Bremberg.
Splittrat Spanien
Av det preliminära valresultatet att döma ser det ut som att PSOE behöver stöd från de små katalanska separatistpartierna för att kunna stanna vid makten.
Spanien är mer splittrat än någonsin – konflikten om Katalonien har lett till nyval, och även bidragit till det högerextrema partiet Vox framfart.
- Katalonien har stått i brännpunkten under kampanjen och det är det som har fått mig att rösta på Vox. Det är det parti som med störst tydlighet kämpar mot självständigheten, sade 57-årige Alfonso Gomez till nyhetsbyrån Reuters när han lade sin röst.
75 procent röstade
Polariseringen har också ökat i frågor om jämställdhet och migration. Socialistregeringens beslut att gräva upp och flytta diktatorn Francisco Francos kvarlevor väcker högerns vrede. Anklagelser om korruption har kastats från alla håll.
- Jag önskar att spanjorerna skickar ett tydligt budskap, att det ska finnas ett så brett parlamentariskt underlag som möjligt som tillåter fyra år av stabilitet så att vi kan ta itu med de stora åtgärderna som vårt land behöver, sade premiärministern Pedro Sánchez i RTVE:s sändning efter att ha röstat i Madrid.
Valdeltagandet uppgick till nästan 76 procent enligt de preliminära siffrorna.
Bakgrund: Spanska val
Efter diktatorn Francos död 1975 fick Spanien en demokratisk konstitution 1978.
Fram till 2015 dominerades spansk politik helt av socialistpartiet PSOE och konservativa PP. Men i valet det året gjorde två nya och populistiska partier bred entré i parlamentet: vänsterpartiet Podemos och liberalkonservativa Ciudadanos. Det ritade om spelplanen och sedan dess har landet haft svaga minoritetsregeringar.
I juni 2018 tog PSOE regeringsmakten efter en misstroendeomröstning mot premiärministern och PP-ledaren Mariano Rajoy, där mindre katalanska och baskiska nationalistpartier röstade med PSOE.
I februari utlyste PSOE-ledaren Pedro Sánchez nyval sedan regeringens budget röstats ned i parlamentet – med de katalanska separatistpartiernas bistånd.
Söndagens val innebär det tredje spanska parlamentsvalet på knappt fyra år (ordinarie val skulle egentligen ha hållits i mitten av nästa år).
Den 26 maj får spanjorerna åter bege sig till valurnorna. Då är det dags för kommun- och regionalval samt val till Europaparlamentet.
