• Storbritannien lämnar EU 29 mars 2019, men stannar kvar i EU:s tullunion och inre marknad under en övergångsperiod till december 2020, medan parterna mejslar ut ett nytt handelsavtal. Övergångsperioden kan genom gemensam överenskommelse förlängas om det görs före 1 juli 2020. Fortfarande återstår dock att lösa frågan om hur länge övergångsperioden kan förlängas – i avtalet står det endast "till den 31 december 20XX".
• EU och Storbritannien ska i framtiden ha ett "ambitiöst" och "nära förhållande" i fråga om handel även efter skilsmässan.
• EU och Storbritannien ska enligt avtalet "anstränga sig så mycket de kan" för att den kontroversiella frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland ska vara löst innan slutet av övergångsperioden.
• I avtalet ingår även den nödlösning – backstop i brexitterminologin – som ska träda i kraft vid slutet av övergångsperioden om parterna ännu inte har kommit överens om något annat. Nödlösningen innebär att hela Storbritannien, inklusive Nordirland, stannar i EU:s tullunion och den inre marknaden (fiskeriprodukter undantagna), för att undvika en skarp gräns mellan Nordirland och Irland.
• Frågor inom utträdelseavtalet ska hanteras i en gemensam kommitté, med företrädare för den brittiska regeringen och EU. Ovan den ska dessutom finnas en särskild skiljedomspanel som ska hantera tvister.
• Den fria rörligheten gäller inte längre Storbritannien. Men EU-medborgare som bott i Storbritannien och britter som bott i EU i fem sammanhängande år har rätt att stanna permanent och behandlas på samma sätt som medborgare, med vissa begränsningar.
• Korttidsturism ska kunna ske utan visum.
• Storbritanniens finanscentrum får minskad tillgång till EU:s marknad, liknande den som USA och Japan har i dag.
• Landet lämnar EU:s fiskeripolitik, men fortsätter att arbeta nära EU när det gäller fiskerirättigheter.
Källa: BBC, EU-kommissionen, Storbritanniens permanenta representation i EU.
Rättad: I en tidigare version angavs fel årtal för när Storbritannien lämnar EU.
